Rumslighet för estetisk hållbarhet

Sammanfattning

Denna studie undersöker hur rumslig utformning i offentliga stadsmiljöer kan bidra till estetisk hållbarhet. Inom stadsplanering och landskapsarkitektur diskuteras hållbarhet ofta utifrån tre redan etablerade dimensioner: ekologisk-, social- och ekonomisk hållbarhet. Estetiska kvaliteter räknas sällan in som en central del av hållbar stadsutveckling utan snarare något dekorativt, trots att rumsliga och visuella kvaliteter påverkar hur människor upplever, använder och värdesätter offentliga platser över tid. Studien använder tre offentliga rum i området kring Slussen i centrala Stockholm, Vattentorget, Munkbrohamnen och Mälarterrassen som exempel för att undersöka hur rumsliga egenskaper påverkar den estetiska upplevelsen av en plats, och vilka rumsliga egenskaper som tilltalar människan. Syftet med studien är att analysera hur den estetiska upplevelse påverkas av rummets egenskaper, och diskutera hur dessa egenskaper kan bidra till utvecklingen av estetiskt hållbara urbana miljöer. Metoden kombinerar en litteraturstudie som delvis resulterar i ett protokoll, som sedan används för att identifiera och analysera de utvalda platsernas egenskaper såsom omslutning, proportioner och skala. Analysen utgår från olika teoretiska perspektiv och dessa används för att kunna vidare analysera de rumsliga egenskaperna utifrån den mänskliga skalan och prospect-refuge. Resultaten visar att de tre analyserade rummen innehåller rumsliga kvaliteter som kan bidra till estetiska upplevelser, men i olika grad. Skillnaderna i de rumsliga egenskaperna skapar olika förutsättningar, som i sin tur påverkar hur platserna upplevs och används. Studien visar att rumslig utformning spelar en viktig roll för hur offentliga rum upplevs, och pekar på vikten av att integrera estetiska och rumsliga kvaliteter tydligare i planering och gestaltning av framtidens stadsmiljöer.