Mikroparken – ett nytt inslag på Stockholms gator : en kvalitativ analys av mikroparkernas funktioner och kvaliteter som grönytor i stadsrummet

Sammanfattning

Det råder en förtätningstrend i våra storstäder där parker och andra grönytor bebyggs och fler behöver samsas om de som finns. Med minskade ytor för grönska och rekreation behöver städer se till alternativa lösningar för att tillgodose staden med parkers klimatreglerande, sociala och hälsofrämjande effekter. Ett nytt koncept som introducerats i Stockholm är mikroparker, små parker som ska ge inslag av grönska och bidra med förbättrad dagvattenavrinning, skuggande växtlighet eller fler möjligheter för rekreation mitt i city. Mikroparkerna introducerades först 2025 och har inte hunnit utvärderas av kommunen. Det är således ännu inte fastställt ifall mikroparkerna är permanenta eller tillfälliga inslag i Stockholm. Det här arbetet är en kvalitativ analys som ämnar utvärdera Stockholms stads fyra mikroparker. Genom fältobservationer baserade på checklistor som bygger på Berggren-Bärrings och Grahns åtta parkkaraktärer; rofylldhet, vildhet, artrikedom, rymd, vidd/allmänning, refug/viste, samvaro/möte och kultur, samt Gehls tolv kvalitetskriterier som berör trygghet, komfort och njutning, undersöker denna studie vilka kvaliteter och parkkaraktärer mikroparkerna besitter samt deras värde som inslag i stadsrummet. Syftet är att granska mikroparkerna som parker och komplement till stadsrummet samt att skapa en diskussion om deras roll, funktion och position inom landskapsarkitektur och urban grönstrukturplanering. Det arbetet kommer fram till är att mikroparkerna är begränsade av deras förutsättningar och på grund av att de är små ytor högst integrerade i centrala Stockholm uppfyller de få av de egenskaper som tillskrivs den traditionella parken. Mikroparkerna visar sig sakna många av Berggren-Bärring och Grahns parkkaraktärer och egenskaper fyller de en majoritet av Gehls tolv kvalitetskriterier. Många av de egenskaper som tillskrivs den traditionella parken återfinns inte i mikroparkerna och de bör således inte användas synonymt med parker. Mikroparkerna visar sig vara ett komplement till stadsrummet eftersom de besitter kvaliteter som berör trygghet, komfort och njutning och bidrar till att göra stadsrummen mer trivsamma och anpassade efter människan. Mikroparkerna kan vara ett effektivt sätt att implementera grönska och sociala ytor på platser som saknar förutsättningarna för en park eller större grönyta. Mikroparkerna, som är flexibla, kan visa sig vara ett dynamiskt sätt och en ny lösning för att utveckla och testa hållbara strategier inom stadsplanering.