SI VIS PACEM, PARA BELLUM : Från krig till kultur: En fallstudie av Nya Berget som en konstant i militär, civil och kulturhistorisk förändring

Sammanfattning

Denna uppsats undersöker hur den fysiska anläggningen Nya Berget vid Säve förändrats i funktion, tolkning och strategisk betydelse från kalla krigets början till vår egen tid. Med ett historiskt perspektiv och fallstudie som metod analyseras hur denna specifika plats – från att ha varit ett skyddat nav i det svenska luftförsvaret till att idag utgöra ett militärt kulturarv – speglar större förändringar i försvarsstrategi, teknik och samhälle. Uppsatsen bygger på en kvalitativ källkritisk metod, där skriftliga primärkällor, intervjuer med tidigare personal och forskning används för att tolka hur platsen formats och använts.Analysen struktureras kring de militära principerna eld, rörelse och skydd, samt en tolkningsram där det materiella (berget) ställs i relation till det mentala (doktriner, idéer och hotbilder). Nya Berget ses som en fysisk konstant vars betydelse skiftat i takt med hur Sverige föreställt sig framtida konflikter. Anläggningen fungerade som krigsbassystemets skyddade kärna, men blev med tiden en del av ett mer spritt och rörligt försvar. Efter kalla kriget fortsatte platsen att användas för förråd och teknisk verkstad innan den omvandlades till museum genom ideella initiativ.Genom att följa Nya Bergets utveckling från försvarsstrategiskt objekt till kulturarv visas hur historia inte enbart bevaras i dokument och minnen utan även i konkreta rum där politiska idéer, teknisk kunskap och vardaglig beredskap lämnat spår. Uppsatsen visar hur en plats kan bära på flera lager av mening – från militärt skydd till civilt nöje.Sökord: kalla kriget, försvarspolitik, Nya Berget, Säve, flygvapnet, berganläggningar, eld rörelse skydd, kulturarv, Västsverige, fallstudie