Skoglig restaurering i Sveaskogs ekoparker

Sammanfattning

Naturrestaureringsförordningen (NRF) antogs i juni 2024 med målsättningen att återställa ekosystem och biologisk mångfald i större skala i samtliga medlemsländer (Europeiska unionen 2024). NRF innehåller specifika restaureringsmål gällande skogliga ekosystem och skogliga indikatorer, såväl inom skog som utgör livsmiljötyp enligt habitatdirektivet (European Union 1992) och skog generellt. För svenskt skogsbruk innebär NRF en högre ambition vad gäller naturvårdsanpassad skogsskötsel samt aktiva och passiva restaureringsinsatser för att gynna biologisk mångfald och ekosystemfunktioner. Mot bakgrund av det intensiva skogsbruk som har bedrivits i Sverige sedan lång tid (Skogshistoriska Sällskapet 2024) är behovet av skoglig restaurering stort (Svensson et al. 2025). Syftet med denna studie, som baserats på en kvantitativ fallstudie på sekundärdata från Sveaskogs ekoparker, var att undersöka och analysera skogliga restaureringsåtgärder, dess praktiska tillämpningar samt följder för att utgöra ett underlag till Sveriges kommande nationella restaureringsplan enligt NRF. De centrala resultaten i detta arbete visar att aktiva restaureringsåtgärder inom målklassen NS (naturvårdsmål med skötsel för att gynna utvecklingen av naturvärden) planerades på 9 700 hektar i samband med etableringen av ekoparkerna, och i 5 700 hektar har aktiv restaurering hittills genomförts. Resultaten visar en tydlig variation mellan restaureringsåtgärderna med hänseende på geografi, omfattning och ekonomisk betydelse. Den restaurering som genomförs i ekoparkerna utgör exempel på aktiv restaurering som har planerats och genomförts på större skala och i ett landskapsperspektiv, men uppföljning, planering och framtida insatser bör i högre grad kopplas till ekologiska indikatorer, långsiktiga strategier som baseras på data från uppföljningar och de effekter tidigare restaurering resulterat i.