Skyddszoner och ogräsförekomst på åkermark : en analys av möjlig anpassning av gällande regelverk

Sammanfattning

Det svenska lantbruket har idag en komplex utmaning med en ökad livsmedelsproduktion som måste uppfylla de nationella miljömålen. Näringsläckage är en stor miljömässig utmaning som måste reduceras i lantbruket. För att minska risken för markerosion och näringsläckage från jordbruket och öka biodiversiteten kan man på åkermark etablera skyddszoner som består av växter som binder vatten och näring samt förankrar jorden. Problemet med dessa skyddszoner är att de kan bidra till en direkt eller indirekt ogräsproblematik på närliggande åkermark, dels genom att ingående växter kan sprida sig, dels för att befintligt ogräs inte kan bekämpas enligt rådande regelverk. Det nuvarande regelverk utgår från att skötselåtgärder i skyddszoner får bedrivas enligt visst kalenderdatum. Ur ett agronomiskt perspektiv vore det mer funktionellt att skötselåtgärder som putsning kan göras vid ett fenologiskt utvecklingsstadium av skyddszonsväxtligheten. Detta eftersom fenologin styrs av temperatur, temperatursummor, nederbörd och vegetationsperiodens längd för aktuellt år och geografiskt område. Syftet med arbetet var att studera (i) när den fenologiska utvecklingen (främst blomning) infaller hos vanligt förekommande skyddszonsarter, (ii) hur fenologin påverkas av temperatur, ackumulerad temperatursumma, vegetationsperiodens längd och nederbörd över tid och rum, (iii) vilket regelverk som gäller för anläggning och skötsel av skyddszoner samt (iv) utreda om förändringar i regelverket för skötselåtgärder av skyddszoner kan bidra till att minska ogräsproblemen. Årliga temperatursummor beräknades för perioden 1949–2025 och tre platser (Lund, Uppsala, Luleå) fram till den 30 juni, det vill säga dagen före den tidpunkt (1 juli) då putsning blir tillåten enligt gällande regelverk. Vidare togs information fram om vegetationsperiodens längd (dagar) över tid (1900–2025) i Sverige Resultaten visade att flera av de vanligast använda arterna i skyddszoner redan nu blommar 1–2 månader innan första putsning är tillåten. Detta innebär att de med största sannolikhet hinner sätta frö innan putsning kan genomföras vilket ökar risken för att de kan bli framtida ogräs. Vidare visade det sig att temperatursumman över två meteorologiska normalperioder (1961–1990, 1991–2020) fram till den 30 juni ökade över tid och plats. Det fanns även stora mellanårsvariationer på respektive plats vilket gör att den fenologiska utvecklingen varierar starkt från år till år. Vidare framkom att vegetationsperiodens längd ökade över tid (1900–2025) för de tre geografiska områdena (Lund, Uppsala, Luleå). Detta innebär att etablering av skyddszoner kan ske tidigare och därmed kommer även ingående arter blomma och sätta frö tidigare. Fasta åtgärdsdatum kan därmed förhindra rätt timing för att kontrollera ogräs. Idag förekommer förädling av växter i skyddszoner som en strategi för att uppnå långsiktig klimatanpassning. Med hänsyn till den betydande mellanårsvariationen i ackumulerad temperatursumma kan det ur agronomisk synpunkt vara mer gynnsamt att förändra nuvarande regelverk. En förändring som möjliggör putsning baserat på den faktiska fenologiska utvecklingen, snarare än fasta kalenderdatum, skulle minska risken för ökade ogräsproblem genom att bättre överensstämma med variationer och förändringarna i klimat (temperatur, nederbörd och vegetationsperiod) och dess effekt på växtlighetens utveckling.