Skyfallshantering genom gestaltning i den tätbebyggda staden : exemplet centrala Norrköping

Sammanfattning

Klimatförändringarna medför ökade mängder av extrem nederbörd, vilket gör städer mer sårbara för översvämningar, speciellt hårdgjorda miljöer som inte kan infiltrera vattnet och överbelastar dagvattensystemet. På global nivå ner till kommunal nivå tillhandahåller organisationer och institutioner omfattande forskning och rekommendationer kring effekterna av klimatförändringarna. Som landskapsarkitekter har vi en viktig roll i att utvärdera, och vid behov omgestalta hårdgjorda ytor i staden med skyfallsproblematik i åtanke, för att skapa mer motståndskraftiga och hållbara miljöer. Detta mastersarbete hanterar frågor angående riktlinjer på global till kommunal nivå som rör skyfallshantering och vilka rekommendationer som finns för att utforma hållbara miljöer i staden, samt vilka risker samhället får när åtgärder inte tas. Exempel på befintliga, principiella samt platsspecifika skyfallslösningar inom gestaltning diskuteras med tre referensplatser som inspirerar kommande gestaltningsprocess. Referensplasterna inkluderar Scandiagade, småskalig skyfallshantering på gatunivå, projektet ”Grey to Green” i Sheffield, sammanfogade gröna lösningar som ger rekreativa och skyfallsanpassade ytor samt Söderkullaparken i Malmö, nedsänkt grönyta som tillfälligt kan översvämmas vid skyfall. Till sist kartläggs, analyseras och gestaltas 3 utvalda hårdgjorda ytor i Norrköping utifrån riktlinjerna och goda exempel som studerats. Metoden utgår ifrån Hideo Sasakis gestaltningsprocess där research, analys och syntes är delar i arbetet. Studie av tillgängliga dokument, litteratur och forskning för att identifiera problem, analysera och kartlägga skyfallsproblematik i Norrköping och sedan utvecklas ett skissförslag utifrån dokument- och forskningsstudien. Tre platser valdes ut efter analysfasen som kunde bidra till skyfallshantering men som även hade en geografisk närhet till varandra. Varje specifik plats hade sin egen gestaltningsprocess, och gestaltades utifrån kombination av grön infrastruktur, naturbaserade lösningar och människans behov för att skapa multifunktionella ytor som bidrar till både skyfallshantering, men även sociala, rekreativa och estetiska värden. Landskapsestetik var en vägledning för att skapa visuellt tilltalande miljöer med vegetation. Gestaltningen av Stortorget har fokuserat på att få en mer tydlig torgyta med grönytor som är rekreativa men kan även fördröja vatten genom naturbaseradelösningar. Olai kyrkogata har fått ett grönare gaturum med genom naturbaseradelösningar som är i mänsklig skala och spiralenparkeringen kan fördröja vatten genom naturbaseradelösningar, som även bidrar med gröna ytor och tillgängliggjorts med fler gångytor och in- och utgångar. Gestaltningarna visar hur naturbaserade lösningar kan kombineras med andra funktioner för att skapa offentliga miljöer på olika skalor i den täta staden, som har begränsade urbana utrymmen. Dessa, som i Sheffield, kan vara vattenreglerande lösningar som tillsammans bygger upp en mer motståndskraftig stad mot skyfall.