Skynda! 39 andra tittar på denna just nu : En kvantitativ studie om dark patterns, upplevd manipulation och konsumentförtroende inom svensk mode-e-handel

Sammanfattning

Syfte: Studien syftar till att undersöka hur olika typer av dark patterns påverkar svenska konsumenters förtroende inom modeinriktad e-handel, samt att analysera hur upplevd manipulation påverkar relationen mellan dark patterns och konsumenters förtroende. Studien fokuserar särskilt på fyra typer av dark patterns: sneak into basket, confirmshaming, limited-time message och activity message. Teori: Studien utgår från ett teoretiskt ramverk som kombinerar forskning om dark patterns, upplevd manipulation och konsumentförtroende inom e-handel. Ramverket bygger på tidigare forskning om manipulativ design, psykologiska mekanismer bakom beslutsfattande samt teorier om hur informationspresentation och transparens påverkar konsumenters förtroende i digitala miljöer. Tillsammans bidrar teorierna till en ökad förståelse för hur olika former av manipulativ design kan påverka konsumenters upplevelser, tolkningar och förtroende inom svensk modeinriktad e-handel. Metod: Studien baserades på en kvantitativ metod med deduktiv ansats och postpositivistisk forskningsfilosofi. Datainsamlingen genomfördes genom en experimentell enkätstudie med mellanpersonsdesign, där respondenter exponerades för olika stimuli bestående av fyra typer av dark patterns samt en kontrollgrupp utan manipulativ design. Urvalet baserades på svenska konsumenter över 18 år med erfarenhet av onlinehandel av kläder, och data samlades in via sociala medier. Analysen genomfördes i IBM SPSS Statistics med hjälp av deskriptiv statistik, reliabilitetsanalys, envägs-ANOVA, regressionsanalys samt mediationsanalys för att undersöka relationen mellan dark patterns, upplevd manipulation och konsumentförtroende. Resultat: Resultaten visade inga statistiskt signifikanta direkta skillnader i konsumentförtroende mellan kontrollgruppen och de olika dark pattern-grupperna. Däremot identifierades signifikanta skillnader i upplevd manipulation mellan stimuli-grupperna, där limited-time message och confirmshaming uppfattades som mer manipulerande än kontrollgruppen. Korrelations- och regressionsanalyser visade att högre grad av upplevd manipulation var associerad med lägre konsumentförtroende och lägre beteendeintention. Mediationsanalyserna indikerade även signifikanta indirekta effekter av dark patterns på konsumentförtroende via upplevd manipulation, vilket tyder på att dark patterns främst påverkar förtroendet när designen uppfattas som manipulativ. Confirmshaming uppvisade lägst genomsnittligt konsumentförtroende, medan activity message visade högst. Analys och diskussion: Analysen indikerar att dark patterns inte nödvändigtvis minskar konsumentförtroende genom direkt exponering, utan att effekten i högre grad verkar bero på hur manipulerande designen upplevs av användaren. Resultaten tyder på att upplevd manipulation utgör en central mekanism i relationen mellan dark patterns och konsumentförtroende, där subjektiva tolkningar av digitala gränssnitt framstår som avgörande. Vidare antyder resultaten att visuellt tydliga och emotionellt styrande dark patterns lättare identifieras som manipulation, medan mer subtila strategier kan påverka användare utan att uppfattas som lika manipulerande. Slutsats och implikationer: Studien visar att dark patterns inte nödvändigtvis har en direkt negativ påverkan på konsumentförtroende inom svensk modeinriktad e-handel. Resultaten indikerar däremot att upplevd manipulation utgör en central mekanism i relationen mellan dark patterns och konsumentförtroende, där användares subjektiva tolkningar framstår som avgörande. Studien bidrar till en mer nyanserad förståelse av hur manipulativ design påverkar konsumenters upplevelser i digitala handelsmiljöer och understryker vikten av transparens, användarcentrerad design och långsiktigt förtroendeskapande strategier inom e-handel.