Små möten i stora grupper : Pedagogers perspektiv och strategier för relationsskapande i förskolan

Sammanfattning

Barngruppernas storlek är idag ett aktuellt och omdiskuterat ämne. Forskning visar att det finns ett samband mellan barngruppernas storlek och pedagogernas möjligheter att främja varje barns utveckling och lärande. Dock finns det begränsad forskning om relationen mellan storleken på barngrupperna och pedagogernas möjligheter att skapa trygga relationer. Syftet med denna studie är därför att fylla detta forskningsgap genom att undersöka pedagogernas syn på barngruppernas storlek i förskolan och dess inverkan på relationsskapande mellan pedagog och barn, samt utforska vilka strategier som utvecklas för att skapa trygga relationer till varje enskilt barn. Studien genomförs med en kvantitativ metod genom en enkät som besvarades av 51 pedagoger som alla är verksamma inom förskolan. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av de teoretiska begreppen formellt, informellt och reellt handlingsutrymme för att få syn på pedagogernas uppfattningar om vilket handlingsutrymme de ges för relationsskapande i verksamheten, givet de förutsättningar som råder. Denna studie visar att barngruppernas storlek varierar och att Skolverkets riktlinjer inte följs. Respondenterna anser att grupperna är för stora, vilket gör det svårt att uppmärksamma varje barn. Vidare visar resultatet att strategier för relationsskapande formas både genom formella och informella processer, vilket påverkar pedagogernas reella handlingsutrymme. Här lyfts bland annat att dela upp gruppen, att vara närvarande samt att ha tydliga rutiner för dagen som strategier som pedagogerna utvecklat för att främja relationsskapande. Mindre barngrupper och ökad kompetens hos personalen lyfts även fram som viktiga faktorer för att främja relationsskapande i förskolan.