Sockerbetstorlekens påverkan på lagringsdugligheten

Sammanfattning

Sockerbetsodlingen har haft och står inför förändringar. Med endast ett sockerbruk kvar i Sverige blir kampanjerna längre för varje år samtidigt som rotskördarna ökar årligen. Dessutom pekar sortutvecklingen mot att betorna blir allt mjukare. Att inte alla betor kan levereras direkt vid upptagningen gör lagringsfrågor till ett aktuellt ämne. Lagringen av betor sker på fältet i så kallade stukor. För att lyckas med detta mödosamma arbete måste en betodlare hålla nere sockerförlusterna genom att ha uppsikt över vissa parametrar, däribland betornas renhet, skadeförekomst och lagringsrötor samt stukans innertemperaturtemperatur. Fältspillet är kopplat till skadorna som liksom sockerförlusterna har negativ påverkan på odlingsnettot. Syftet med detta projekt var att undersöka hur olika utsädesmängder påverkar betornas storlek som i sin tur kan påverka nämnda parametrar ovan. Detta har gjorts genom att etablera ett praktiskt fältförsök under odlingssäsongen 2023–2024 på Hviderups gods utanför Örtofta. Dagens rekommenderade utsädesmängd är 90 000 frö per hektar men i detta försök behövdes utsädesmängderna sträckas ut till extrema skillnader för att tvinga fram olikheter. Det användes tre olika utsädesmängder (75 000, 125 000 och 187 500 frö per hektar) i fyra block inom två olika sorter (Caprianna KWS och Daphna KWS). Ingående mätningar gjordes då försöket skördades på hösten 2023 vilka jämfördes med mätningar vid leverans i februari månad året därpå. Resultatet visar att utsädesmängden ger signifikanta skillnader på betornas storlek då en låg utsädesmängd ger större betor. Resultatet visar även att efter 79 dagars lagring har stora betor förlorat mer socker än små. Dock var det inga skillnader i sockerskörden då stora betors ingående värde var något högre än de små vilket gjorde att skillnaderna jämnats ut. Att gå upp i utsädesmängd betyder alltså inte nödvändigtvis en förbättring ur ett lagringsperspektiv. Skadeförekomsten samt lagringsrötorna tenderade att vara mer förekommande i stora betor medan fältspillet hos små betor var betydligt högre. Betstorlekarna visade sig inte ha någon signifikant påverkan på stukornas innertemperatur.