Strategiskt arbete att åtgärda förorenade områden : Kartläggning av faktorer som bidrar till ett framgångsrikt strategiskt arbete att åtgärda förorenade områden

Sammanfattning

En stor del av Sveriges förorenade områden tillkom under industrialiseringen i slutet av 1800-talet och in på 1900-talet. Under tiden mellan 1998 och 2015 genomförde Naturvårdsverket och Sveriges 21 länsstyrelser en inventering av nedlagda verksamheter som kan ha skapat en föroreningsproblematik, och i dagsläget finns cirka 84 000 potentiellt förorenade områden identifierade. En stor del av ansvaret att driva åtgärder för efterbehandling ligger på landets 290 kommuner. Genom lagar och förordningar, uppsatta mål och den nationella tillsynsstrategin är pressen hög på kommunerna att hålla en god åtgärdstakt. Flertalet rapporter och utredningar har visat på att åtgärdstakten är för låg och rapporterna anger bland annat att för att närma sig målen krävs ett effektivt strategiskt arbete med egeninitierad tillsyn, Studien utgår från att det finns faktorer som påverkar en kommuns förutsättningar att arbeta strategiskt med åtgärdande av förorenade områden och syftet med studien är att, genom att intervjua kommuner som har ett strategiskt arbetssätt, undersöka om det finns betydande faktorer som bidrar till ett framgångsrikt arbete där tillsynen av förorenade områden är egeninitierad, planerad och behovsstyrd. Resultatet av studien blev 16 identifierade huvudsakliga faktorer som påverkar en kommuns förutsättningar att arbeta strategiskt och vidare 13 framgångsfaktorer. Framgångsfaktorerna visade sig vara hela, delar av eller en kombination av delar, från de 16 huvudsakliga faktorerna. Studien visar att kombinationen av framgångsfaktorerna ser olika ut i kommunerna. Till exempel att en specifik framgångsfaktor är något en kommun kan ha, men inte nödvändigtvis måste ha, för att ett framgångsrikt arbete ska fungera. Likaså måste inte en specifik framgångsfaktor se exakt likadan ut i alla kommuner. Exempel på detta är framgångsfaktorn att ha en strategi för att det strategiska arbetet inte ska bortprioriteras till förmån för händelsestyrt arbete eller framgångsfaktorn att ha en engagerad och positiv politik och nämnd. I dessa två fall har kommunerna valt olika vägar för att nå framgångsfaktorn. Resultatet visar också exempel på att en framgångsfaktor inte är något som aktivt behöver utföras. I vissa fall är framgångsfaktorn att aktivt prioritera bort att göra något. Då riskbedömningar inom förorenade områden komplexa och det är svårt och resurskrävande att hantera all fakta i riskbedömningarna visar det sig vara en balansakt för kommunerna att fördela sina resurser att utreda prioriteringsordning för att åtgärda objekt. Studien visar på ett pragmatiskt förhållningssätt till denna problematik där kommunernas fokus ligger på nyttan och resultaten och där de utgår från det vara viktigare att åtgärda något objekt än att invänta tills allt är perfekt bedömt och prioriterat.