Struktur som stöd för en rättssäker biståndshandläggning : Ett förbättringsarbete inom biståndshandläggning och en förbättringsvetenskaplig studie om biståndshandläggares erfarenheter av vilka förutsättningar som är betydelsefulla för att genomföra ett förbättringsarbete

Sammanfattning

Biståndshandläggning inom socialtjänsten präglas av komplexa bedömningar och höga krav på rättssäkerhet. Trots det har tidigare uppföljningar vid biståndshandläggningen i Torsås kommun visat brister i kvalitet och oönskad variation i handläggningen. Denna uppsats redogör för ett förbättringsarbete vid biståndsenheten i Torsås kommun med målet att öka rättssäkerheten för klienten och kvaliteten i biståndshandläggningen. Förbättringsarbetet genomfördes iterativt utifrån Nolans förbättringsmodell, där förändringsidéer testades, utvärderades och justerades. Parallellt undersöker uppsatsen biståndshandläggarnas erfarenheter av vilka förutsättningar som uppfattades som betydelsefulla för genomförandet av förändringarna i praktiken. Studien har en kvalitativ induktiv ansats och bygger på data från digitala reflektionsformulär med öppna fritextfrågor samt en fokusgruppsintervju, vilka analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Studieresultatet diskuteras utifrån Normalization Process Theory och tidigare forskning. Förbättringsarbetet resulterade i en ökad utredningskvalitet, där medelvärdet steg från 18,5 till 19,86, samt en markant förbättring av dokumentationen, från 9 % till 87,5 % ärenden med tillräcklig journalföring. Inom förbättringsarbetet utvecklades även lokala kvalitetskriterier som gjorde det möjligt att följa utredningskvalitet över tid och använda resultatet som grund för gemensamt lärande. Studiens resultat visar att förbättringsarbetet möjliggjordes genom ett samspel av strukturella och processuella, sociala samt motivationsrelaterade förutsättningar. Särskilt betydelsefullt var att förändringarna upplevdes skapa konkret nytta i det dagliga arbetet, vilket bidrog till motivation och användning. Vidare framträdde tydliga mål, mått och kontinuerlig uppföljning, iterativt arbetssätt, delaktighet och ett tillåtande arbetsklimat som centrala för att förändringarna skulle få fäste. Studien bidrar till kunskapsutvecklingen om förbättringsarbete i socialtjänstens myndighetsutövning, ett område där forskningen är begränsad.