Teknikutvecklingsprocessen i grundskolans teknikämne : Vad som lyfts fram som viktigt och vilka definitioner som framträder i olika aktörers undervisningsmaterial

Sammanfattning

Arbetet som presenteras i rapporten omfattar en undersökning av hur teknikutvecklings-processen framställs som metod och innehåll i olika undervisningsmaterial för teknikundervisning? Samt hur kan relationen mellan dessa material och kursplanens mål och centrala innehåll beskrivas? Teknikutvecklingsprocessen har en mycket central del i den svenska skolans teknikundervisning. Att systematiskt identifiera behov, generera idéer, utveckla förslag, konstruera, testa och sen utvärdera lösningar är huvudsyftet i den processen. Skolverket betonar vikten av innovation och konstruktion i sin modul, där entreprenöriella kompetenser som kreativitet, ansvarstagande och förmågan att omsätta dessa i handling är viktiga för att lyckas i teknikutvecklingsarbetet. Det är inte bara i Sverige som man insett att metoden är användbar inte bara vid ingenjörsutbildningar och i deras projekt utan det är en viktig egenskap att lära sig som elev. I USA finns det bl.a. ITEEA som är en International Technology and Engineering Educators Association som har utvecklat en undervisningsmodell, som syftar till att stimulera innovation, kreativitet och problemlösningsförmåga. Det finns ett flertal forskare som också stödjer arbetsprocessen bl.a. Sagar (2023) och Lackéus (2015) och som säger att det ökar elevernas motivation och värdeskapande lärande. Även i EU har detta lyfts fram som viktiga förmågor som eleverna behöver lära sig. I Sverige har Skolforskningsinstitutet, Skolfi, gjort en omfattande undersökning av teknikutvecklingsprocessen i 43 nationella och internationella studier. Den beskriver hur den innefattar flera moment som kräver ett systematiskt tänkande, utforskande, idégenerering och beslutfattande. Det finns utmaningar och brister i teknikundervisningen vilket en granskning av Skolinspektionen 2014 visar. Progressionen i ämnet är ibland otydligt och samma moment kan återkomma i flera årskurser utan tydlig utveckling. Det teoretiska ramverk som jag har använt mig av i detta arbete är en reflexiv och interpretativ ansats, med metoder för datainsamling, datahantering och analys. Data utgörs av texter som ska tolkas och i det finna teman. Det är i den tolkningen som ansatsen används och min egen bakgrund gör sig gällande men då jag också strävar efter det reflekterande arbetssättet. Jag har under arbetets gång fått fram fyra olika teman som framträder i vad som kännetecknar olika undervisningsmaterial kopplat till teknikutvecklingsprocessen. Dessa teman är, Tema 1: Benämningar och strukturering av teknikutvecklingsprocessen, Tema 2: Processens innehåll och arbetssätt, Tema 3: Behovsanalys och idégenerering och till sist Tema 4: Undersökning och analys. Varje tema analyserades separat och sen jämfördes det med Skolverkets kommentarmaterial. Under varje tema ser man att det trots att varje läromedel har en ambition att lära eleverna teknikutvecklingsprocessen så tar de olika vägar dit för att eleverna ska förstå hur och varför man ska arbeta strukturerat. Flera material benämner de olika stegen som Skolverket använder sig av till något helt annat, vilket kan skapa en viss förvirring när eleverna i högre årskurser ska börja använda rätt termologi. Det skiljer sig även åt när de olika materialen jämförs med kommentarmaterialet. Slutsatsen är att det är mycket viktigt att lärarna oberoende av vilket material man använder sig av i undervisningen har koll på vad Skolverkets kursplaner vill att eleverna ska lära sig. Materialen skiljer sig åt från att vara heltäckande till att täcka vissa delar i teknikundervisningen, det är lärarens huvudansvar att ha koll på vad Skolverkets kursplaner och centrala innehåll säger.