Tillgängliggörande av digitala musiksamlingar

Sammanfattning

Det finns en ansenlig mängd arkiverade notsamlingar i Sverige. Nedskriven musik från olika tider finns dokumenterad för framtida och nutida studier och bruk i flera olika bibliotek. En av de större arkiven finns hos Statens musikverk. Här finns över 400 000 notvolymer som allmänheten kan begära ut för att sedan använda efter behov. Problemet är att volymen växer kontinuerligt och med den även svårigheten att överblicka allt som finns i arkivet. Statens musikverk finner det angeläget att kunna tillgängliggöra sina samlingar för allmänhet och forskare men i takt med att volymerna ökar så behövs nya tekniker för att uppnå detta. Man har digitaliserat, det vill säga scannat, cirka tio procent av notskrifterna för att kunna tillgå dem via webbsidans söktjänst. Detta är givetvis bra men fortfarande är det ett omfattande arbete att söka sig runt bland de enorma samlingarna, i synnerhet om man inte riktigt vet vad man söker efter. Det saknas möjligheter att till exempel lyssna på notskrifterna man bläddrar bland eller möjligheter att söka efter angivna melodier. Frågeställningen som denna studie lyfter är, “Hur kan Statens musikverk, med ny teknik, levandegöra sina musiksamlingar för allmänheten?”. Under förstudierna och de inledande intervjuerna med specialister i området valdes en fördjupning i OMR (Optical Music Recognition) och ett framgångsrikt pilotprojekt som hållits i Bayerische Staatsbibliothek (BSB) i München, Tyskland. Med en kvalitativ ansats som metod har studien intervjuat en urvalsgrupp på tolv personer från olika delar av musikbranschen och visat dem söktjänsten från BSB för att med deras uppslag, synpunkter och ideer generera nya förslag och argument för en liknande satsning hos Statens musikverk. Dataunderlaget analyserades sedan genom en tematisk analys. Resultatet visade på en generellt positiv respons med flera användningsområden. Detta för såväl befintliga funktioner som för tänkta, framtida funktioner hos en liknande söktjänst. Urvalsgruppen lyfte även situationer ur olika yrkeskategorier inom musik, där en liknande artefakt som den hos BSB skulle vara användbar och mycket tidsbesparande. Här uppkom en rad förslag som gällde musikaliska sökningar, melodisökningar eller sökningar på tonomfång men även behov av att kunna redigera sökträffarna, ladda ner dem i olika format och inte minst kunna spela upp dem. Även musiker inom modernare kommersiell musik lyfte intressen i att närma sig musikverkets samlingar. Med detta dataunderlag kunde tre övergripande teman identifieras: “funktioner som idag finns i Musiconn”, “utökad funktionalitet med OMR-processade notskrifter” och “övriga förslag utan OMR-teknik”. Slutsatsen visar att det finns en rad avancerade sök- och redigeringsfunktioner som kan realiseras med hjälp av OMR. Implementeringen skulle leda till att Statens musikverk skulle kunna göra sina samlingar mer tillgängliga och användbara för olika användargrupper. Studien visar också tydligt att just digitalisering av notskrifterna är essentiell för framtida tekniker då den också banar väg, inte bara för förbättrade sökfunktioner med OMR-teknik men också för framtida framsteg med maskininlärning och artificiell intelligens.