Transparens i AI-reklam: Förtroende eller skepticism?

Sammanfattning

Examensarbetets titel: Transparens i AI-reklam: Förtroende eller skepticism? Seminariedatum: 4 juni 2026 Kurs: FEKH29, Examensarbete i marknadsföring på kandidatnivå, 15 högskolepoäng Författare: Vanessa Högberg, Tilda Kvist & Felicia Lund Handledare: Clara Gustafsson Fem nyckelord: AI-genererad reklam, Customer-based brand equity, Transparens, Skepticism och Reklamupplevelse. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilken roll transparens spelar för konsumenters uppfattning av AI-genererad reklam, samt hur ett varumärkes befintliga Customer-based brand equity påverkar acceptansen för denna transparens. Forskningsfråga: (1) Påverkar transparens i AI-genererad reklam konsumenters uppfattningar positivt eller negativt, och skiljer sig denna påverkan mellan olika generationer? (2) Hur påverkar ett varumärkes befintliga Customer-based brand equity konsumenters attityd till transparens i AI-genererad reklam? Metod: Studien tillämpar en kvantitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Data samlades in via en enkätstudie där totalt 234 respondenter deltog. Respondenterna exponerades för reklambilder med och utan AI-märkning för fyra varumärken. Det empiriska materialet analyserades genom deskriptiv statistik och hypotesprövande tester. Teoretiska perspektiv: Det teoretiska ramverket utgår från tidigare forskning samt The Persuasion Knowledge Model (PKM), Customer-based brand equity och begreppet Transparens. Dessa ligger till grund för studiens hypoteser och analys. Empiri: Det empiriska underlaget består av enkätdata som mäter respondenternas bedömningar av reklamens trovärdighet, kvalitet och emotionella respons, samt upplevda Customer-based brand equity och generationsindelning. Datan har bearbetats i statistikprogrammet SPSS. Analys: Analysen visar att synlig AI-märkning hade en statistiskt signifikant negativ effekt på reklamupplevelsen. Customer-based brand equity visade inget stabilt positivt samband med transparenseffekten, och inga statistiskt signifikanta generationsskillnader kunde påvisas. Ingen av studiens tre hypoteser fick därmed stöd. Slutsats: Studien visar att AI-transparens inte automatiskt leder till en mer positiv reklamupplevelse utan snarare kan påverka reklamens autenticitet och trovärdighet på ett komplext och situationsbundet sätt. Customer-based brand equity kunde inte ensamt förklara konsumenternas respons på synlig AI-transparens, och generationstillhörighet kunde inte statistiskt förklara skillnaderna i respons.