Trend eller smart val? – Secondhand : En kvantitativ undersökning om secondhandkonsumtion

Sammanfattning

Dagens samhälle har utvecklats på ett sådant sätt som inte längre är hållbart. Därav ämnar hållbar utveckling till att möjliggöra att framtida generationer kan tillfredsställa sina behov, utan att det påverkas av när nutida behov tillfredsställs. För att åstadkomma detta skapades Cirkulär ekonomi där syftet är att bidra med resurseffektivitet, och minimera användningen av resurser samt minimera det totala avfallet. Ett sätt att göra detta på är via secondhandshopping. Produkter som säljs via secondhand ska vara klimatsmart, hållbart, och även vara ett ekonomiskt val jämfört med nyproducerat. Det är en marknad som vuxit snabbt genom åren, både i antalet fysiska butiker och via plattformar online. Däremot är problemet i dagens samhälle att secondhandprodukter kan köpas och säljas lika lätt som nyproducerat gör, vilket nu börjar påminna om köpesvanor som inte längre är hållbara. Secondhandkonsumenterna börjar köpa alltmer och även oftare, eftersom de påverkas av olika faktorer och beteenden. Därav syftar denna studie till att undersöka om vilka faktorer som påverkar individers konsumtionsval, varför de handlar som de gör, samt undersöka hur ett skifte av konsumtionen kan ske för att bidra med hållbar utveckling. För att kunna analysera detta genomfördes en enkätundersökning, detta för att samla in data om konsumenters beteenden och faktorer som kan påverka deras val. Via IBM SPSS Statistics genomfördes flertalet analyser på den insamlade data. Resultatet från en Cronbach’s Alpha-analys visade att svaren från enkäten hade god reliabilitet, och med hjälp av ett självständigt t-test och en One-Way ANOVA visade resultatet att olika grupper påverkas av olika faktorer. Dessutom visade testerna att kvinnorna generellt skattade högre, med signifikanta skillnader på 12 variabler, vilket kan tyda på att kvinnor är mer engagerade med secondhand och uppskattar de ekonomiska och hållbara fördelarna mer än män. Resultatet bidrog med slutsatserna om att det finns klara skillnader mellan fysisk butik och onlinebutik, där konsumenterna på fysiska butiker föredrar de sociala aspekterna medan konsumenter online bland annat föredrar större utbud. I och med att konsumenters vanor och beteenden kan vara svåra att bryta, så bör de yttre faktorerna fokuseras på mest för att bidra med en hållbar utveckling.