Utmaningar & möjligheter med barnkonsekvensanalys : Implementering av barnkonsekvensanalys i trafikplanering

Sammanfattning

Inkluderandet av barn i planeringsprocesser är en aktiv diskussion i samhället då barn som grupp ofta blir åsidosatta i sitt deltagande. Barn utgör ungefär 25 procent av befolkningen men de utgör 100 procent av vår framtid, vilket innebär att de bör ges möjlighet att påverka det samhälle de växer upp i. År 2020 blev barnkonventionen en svensk lag som främjar barns rättigheter och skyddar barnets bästa. För att uppnå barnets bästa och inkludera barn i planeringsprocesser finns metoden barnkonsekvensanalys. Denna metod analyserar planeringsprojekts konsekvenser, bedömer hur barn påverkas av planeringssituationer samt presenterar lösningar för att uppnå den mest gynnsamma miljön för barn. Denna uppsats syftar till att undersöka möjligheter och utmaningar med barnkonsekvensanalys i planeringsprocesser genom att implementera metoden i Trafikverkets planering för en ny vägplan (väg 684). Undersökningen genomförs baserat på metoderna barnkonsekvensanalys och aktionsforskning för att både möjliggöra en implementering och en reflektion av processen. Tillvägagångssättet för metoderna består av workshops, gåtur och intervju varpå dess resultat analyseras och reflekteras över. Resultatet diskuteras utifrån teorier om barns rättigheter, både i den fysiska miljön samt i planeringsprocesser. Uppsatsens slutsats är att det finns ett flertal utvecklingsmöjligheter för barnkonsekvensanalys som bör beaktas för att metoden ska uppnå sin fulla potential. Detta inkluderar exempelvis att öka förståelsen för barnens perspektiv och ge barnkonsekvensanalys ökat utrymme inom planeringsprocesser. Implementeringen av barnkonsekvensanalysen i Trafikverkets planering ger slutsatsen att förslagen för vägplanen gynnar barnets bästa. Det finns dock utmaningar med metoden som måste hanteras för att barnens delaktighet ska förbättras, exempelvis gällande utformningen av kunskapsinhämtning.