Vägledning i gränslandet : Studie- och yrkesvägledning av gymnasieungdomar med tillfälliga uppehållstillstånd

Sammanfattning

En åtstramad migrationspolitik riskerar att förändra förutsättningarna för det professionella vägledande uppdraget. Syftet med den här studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare ser på förutsättningar för professionell vägledning och sina kompetenser i vägledning av gymnasieungdomar med tillfälliga uppehållstillstånd. Vidare undersöks vilken effekt denna vägledning har på konstruktionen av aktörskap i målgruppens karriärlärande. De tre frågeställningarna utgår från studie- och yrkesvägledares upplevelser av förutsättningar för professionell vägledning, kompetensbehov samt hur de kan vägleda målgruppen mot utveckling av ett aktivt aktörskap oavsett nationell kontext. Studien utfördes genom två fokusgruppsdiskussioner. Empirin analyserades först genom Hodkinson och Sparkes teori Careership som var särskilt betydelsefull för att förklara strukturer; fält, samt positioner inom detta och påtvingade brytpunkters betydelse för aktörskapande. Sedan användes också Savickas Career Construction Theory. Huvudbegreppen aktörskap, kontroll och biografiska berättelser förklarade informanternas upplevelser i vägledning av målgruppen, med särskild fokus på metodik i förhållande till elevernas migrationsstatus. Studiens resultat visar att aktuell information kring migrationslagar och utvecklade nätverk har en avgörande betydelse för det professionella vägledande uppdraget med målgruppen. Vidare behövs samarbete med fler aktörer, såsom Skolverket och Migrationsverket, för att skapa bättre förutsättningar för professionell vägledning. Utbildningen behöver även kompletteras med metodik och teoriutveckling anpassad till målgruppen med tyngdpunkt på internationell vägledning.