Val av digitala mättekniker vid projektering

Sammanfattning

I takt med att byggbranschen utvecklas mot alltmer digitala arbetssätt ställs ökade krav på effektivitet, noggrannhet och kvalitet i projekteringen. Denna studie undersöker därför användningen av olika digitala mättekniker för datainsamling i projekteringsfasen. Studien syftar till att utvärdera bedömningsgrunden för val av mätmetod i projekteringsfasen samt utvärdera vanligt förekommande digitala mättekniker som används under projekteringsfasen av byggprojekt, med fokus på tid, kostnad och kvalitet. Studien har utformats utefter en tolkande fallstudie med ett enskilt fall där ett fiktivt utförande av ett projekt betraktas som fallet. Det inleddes med en litteraturgenomgång för att kartlägga rådande praxis och utmaningar kring digital datainsamling inom byggprojektering. Därefter genomfördes en fallstudie baserad på ett fiktivt byggprojekt där datainsamling utfördes i utvalda utrymmen med tre olika digitala mättekniker som tillvägagångssätt. Varje tillvägagångssätt användes under kontrollerade förhållanden för att möjliggöra jämförelse. All insamlad data bearbetades enhetligt med gemensam referens, så att analysen kunde fokusera på skillnaderna mellan metoderna. Som ett komplement genomfördes en enkätundersökning där ett antal erfarna projektörer fick ange sina erfarenheter och synpunkter på dessa tillvägagångssätt. I analysfasen granskades resultaten från såväl mätningarna som enkätundersökningen. Det framkom tydliga skillnader mellan metoderna; vissa gav mycket hög noggrannhet per uppmätt punkt men krävde mer tid, medan andra täckte större områden snabbare med mindre detaljrikedom. Ingen metod var överlägsen i alla avseenden, vilket också bekräftades av enkätresultaten. I stället framkom det att metoderna kompletterar varandra beroende på projektsituation och prioriteringar. Analysen fokuserade på aspekter som kvaliteten av den insamlade data, tidsåtgång i fält och efterbearbetning samt kostnadsaspekter. Studiens bidrag visar att valet av metod bör baseras på projektets specifika behov. För att uppnå bästa möjliga projekteringsunderlag kan en kombination av flera mättekniker vara effektivast eller ett välutvecklat teknikval för rätt mätteknik för rätt situation. Genom att använda mätteknikerna på ett genomtänkt sätt kan precisionen och helhetsbilden av projektet förbättras, samtidigt som projekteringstiden och totalkostnaden kan minska. Detta beror på att potentiella problem upptäcks och kan hanteras i ett tidigt skede. De praktiska erfarenheterna och slutsatserna i studien kan fungera som ett vägledande beslutsunderlag i framtida projekt, vilket underlättar informerade val som optimerar tid, kostnad och kvalitet utifrån varje projekts unika förutsättningar.