Vårdnadshavares åsikter gällande skollunchen

Sammanfattning

Bakgrund Befolkningens kostvanor är betydelsefulla för folkhälsan. Under uppväxten skapas normer om hur människor ser på mat och måltider. I Sverige serveras över en miljon skolluncher varje dag. Barnens kostvanor skapas både i hemmet och skolan. Vårdnadshavarnas värderingar gällande kost och näring kan påverka barnens uppfattningar om skolmaten. Syfte Att undersöka vilka åsikter vårdnadshavare till barn i låg- och mellanstadiet har gällande skollunchen i Jämtlands län. Metod En kvantitativ metod användes i form av en webbenkät, vilken skickades ut till vårdnadshavare i Jämtlands län februari 2026. I studien deltog 193 respondenter. Data bearbetades och analyserades mestadels deskriptivt. Två chi-två test utfördes. Resultat Av respondenterna var majoriteten kvinnor (76%). Respondenternas barn var förhållandevis jämnt fördelade över årskurserna 1–6. Överlag (66%) var respondenterna i studien positivt inställda till skollunchen som serveras på deras barns skola. Av respondenterna ansåg 64% att det viktigaste var att barnen faktiskt åt skollunchen. Vidare var den mest förekommande önskningen att barnen skulle serveras mer vanlig mat samt mat som barnen gillar. Flera respondenter önskade att mindre bönor och linser serverades (n=56, 31%). Nästan lika många ville att mer nötkött serverades (n=54, 31%). Det bästa med skollunchen ansåg nära en fjärdedel (23%) var att det fanns flera rätter och tillbehör att välja på. Slutsats Studiens resultat visade på att vårdnadshavarna överlag var nöjda med skollunchen, men åsikterna varierade. Det viktigaste med skollunchen enligt vårdnadshavarna var att barnen åt och serverades mat de tyckte om. Vårdnadshavare verkar behöva en större tro på barnens förmåga att bredda sin matrepertoar över tid. Skollunchens ansvarsområden ligger både hos måltidsenheter och skolledning. En större förståelse för skollunchen skulle kunna uppnås genom bättre dialog med vårdnadshavare. Barns kostmönster skapas både i skolan och i hemmet, därför skulle ett samarbete mellan samtliga parter möjligtvis kunna leda till bättre kunskap om mat och bättre kostmönster.