Ventilation och luftkvalitet i studentlägenheter : Luftomsättning, luftkvalitet och upplevd inomhusmiljö vid varierade ventilationsflöden

Sammanfattning

EU har enats om att minska energianvändningen med minst 11,7 % jämfört med prognosen för den förväntade energianvändningen till 2030. Nära hälften av Sveriges energianvändning går bland annat till uppvärmning i bostads- och servicesektorn. I Sverige kan energieffektivisering, genom ventilation, vara lönsamt ur ett ekonomiskt perspektiv men även för att nå klimat- och energimål. Genom att använda behovsstyrd ventilation och från- och tilluftssystem med värmeväxling kan energiförbrukningen minska betydligt. Att använda behovsstyrd ventilation går bara att göra om inte människans hälsa påverkas eller den upplevda luftkvaliteten försämras. Studien fokuserar på hur olika ventilationsflöden nattetid i studentlägenheter påverkar både energiförbrukningen och luftkvalitén under vinterhalvåret. Målet är att minska ventilationsflödet utan att påverka luftkvalitet, upplevd luftkvalitet och sömnkvalitet negativt samtidigt som energi kan sparas. Studien genomfördes i studentboendet Bifrost som är en fastighet i Borås som Bostäder i Borås AB förvaltar. Fastigheten består av fem våningar med totalt 40 studentlägenheter. Genom att mäta koldioxid, temperatur och relativa fuktighet samt att de boende får svara på morgonenkäter om den upplevda luftkvaliteten. Vilket gör att luftkvaliteten och sömnkvaliteten kan analyseras. En utförlig arbetsgång inkluderade förberedelser, kalibrering av mätare, installation av mätarna och enkätutskick. Mätperioden pågick under två veckor med fyra olika ventilationsflöden som reglerades klockan 22:00 på kvällen och sedan tillbaka igen till det normala flödet klockan 10:00 på morgonen. Den långa mätperioden gjorde att alla ventilationsflöden kunde prövas två gånger var och jämföras. Flödena som testades utgick från fastigheten Bifrosts normala flöde (1200 l/s) som är fördelat på de 40 lägenheterna. Förutom det normala flödet testades även mycket lågt flöde (360 l/s), lågt flöde (700 l/s) och ett mycket högt flöde (1350 l/s). Energibesparingen utvärderades efter mätperioden genom beräkningar i jämförelse med det normala flödet. Beräkningarna visade att genom att göra nattsänkning av ventilationsflödet blev det en energibesparing jämfört med normala flödet. Vid det mycket låga flödet sänktes energiförbrukningen 22 474 kWh/år, vid det låga flödet sänktes energiförbrukningen 13 377 kWh/år medan det höga flödet ökar energiförbrukningen med 4013 kWh/år. Sammanfattningsvis påverkade inte de olika flödena signifikant de boendes upplevelse av luftkvalitet eller deras sömn. Detta även om det vid det mycket låga ventilationsflödet visade sig ha en koldioxidhalt över 1000 ppm, vilket kan vara en indikation på att ventilationen inte är tillräcklig för att ventilera ut föroreningar. De tre andra ventilationsflödena har koldioxidhalter under 1000 ppm vilket tyder på att ventilationen är tillräcklig. Även om ett lägre ventilationsflöde under myndighetskraven inte påverkar människans hälsa negativt eller försämrar luftkvaliteten är det inte aktuellt att sänka till. Temperaturen påverkades inte märkbart vid något av ventilationsflödena. Den relativa fuktigheten visade inte heller på någon större märkbar förändring.