Sammanfattning

Artificiell intelligens (AI) har under senare år förändrat förutsättningarna för mjukvaruutveckling genom att möjliggöra utveckling via naturligt språk. Ett framväxande fenomen är så kallad "Vibe Coding", där utvecklingen i hög grad delegeras till en AI-agent snarare än att utföras genom manuell kodning. Studiens syfte är att undersöka hur tekniska förkunskaper påverkar AI-driven mjukvaruutveckling. Genom en jämförande fallstudie fick tre icke-tekniskt kunniga deltagare samt en tekniskt kunnig deltagare i uppgift att utveckla en webbapplikation i Svelte genom iterativ promptning. Data samlades in via observationer, mätningar och analyser av utvecklingsprocessen och slutprodukten. Resultatet visar att samtliga deltagare, oavsett förkunskaper, lyckades utveckla fullt fungerande webbapplikationer. Skillnader identifierades dock i såväl utvecklingsprocessen som i slutproduktens kvalitet. De icke-tekniskt kunniga deltagarna använde ett vardagligt, beskrivande språk i sina instruktioner, vilket resulterade i fler korrigeringsloopar, högre resursförbrukning (tokens) och en längre tidsåtgång jämfört med den tekniskt kunniga deltagaren. Vidare uppvisade slutprodukterna från de icke-tekniskt kunniga deltagarna en monolitisk arkitektur och omfattande teknisk skuld. Den tekniskt kunniga deltagaren utnyttjade istället sin kompetens för att ställa explicita arkitektoniska krav och utföra kodgranskning, vilket resulterade i en modulär och underhållbar kodbas. Studien konkluderar att generativ AI sänker tröskeln för mjukvaruutveckling, men att tekniska förkunskaper förblir centrala för att säkerställa arkitektonisk hållbarhet och effektiv resursanvändning. Teknisk kompetens har därmed skiftat från att primärt innebära manuell kodning till att fungera som en nödvändig vägledning för att styra AI-agentens output mot en professionell standard.

Utforska vidare

Liknande uppsatser

Uppsatser med liknande ämnen och nyckelord.