AI i fastighetssektorn: En studie avseende tillämpning, attityder och upplevd nytta i Sverige

Sammanfattning

Artificiell intelligens (AI) har på senare år gjort ett allt större avtryck på det vardagliga livet, främst genom lanseringen av den generativa chattboten ChatGPT som i AI-världen kallas för en LLM, en “large language model”. AI-verktyget kan ge detaljerade och välformulerade svar på mängder med frågor som exempelvis generella faktafrågor men även översätta texter och generera bilder. Men vad medför denna nya teknikutveckling till fastighetsbolagen? Skiljer sig tillämpningarna av AI som nämns i litteraturen från hur svenska fastighetsbolag faktiskt använder sig av AI? Inom Europas gränser har andelen av fastighetsbranschen som använt AI inom verksamhetsområdet ökat från 35 % till 51 % mellan år 2023 och 2024, men området kring AI nämns ännu som relativt rudimentärt inom globala fastighetsbolag och frågan kvarstår hur svenska bolag tillämpat AI och i vilken grad. Syftet med rapporten blir därmed att undersöka hur AI används idag inom svenska fastighetsbolag och vilken nytta som uppkommit, samt att undersöka dess framtida potential. Rapporten bygger på en litteraturstudie om tillämpningsområden för AI inom fastighetsbolag, som därefter jämfördes med en kvalitativ empirisk studie bestående av semistrukturerade intervjuer med svenska fastighetsbolag. Resultatet från intervjuerna kompletterades även med information från fastighetsbolags hemsidor och inlägg från medarbetare på fastighetsbolag. Vidare kopplades fynden även till ett teoretiskt ramverk bestående av tre valda teorier för att diskutera om resultatet sammanfaller med teorierna. För den kvalitativa studien intervjuades åtta olika personer med varierande yrkesroller inom olika fastighetsbolag för att få en mer verklighetsförankrad förståelse över hur svenska fastighetsbolag tillämpat AI inom sina respektive bolag. Litteraturstudiens resultat ger en överblick över hur AI har och kan tillämpas globalt idag och omfattar områden såsom fastighetsförvaltning, tillgångsförvaltning, fastighetstransaktioner, investeringsbeslut, kundservice, fastighetsvärdering med mera. Vidare konkretiseras på vilket sätt AI kan implementeras inom respektive område och vad som kan åstadkommas. Resultatet från den empiriska studien visar att implementeringsgraden av AI inom svenska fastighetsbolag skiljer sig åt markant. Däremot är tillämpningen av AI mest framträdande inom fastighetsförvaltningen med fokus på energieffektivisering. Vidare tyder resultaten på att vissa svenska fastighetsbolag intagit enavvaktande hållning gällande storskalig fastighetsrelaterad implementering av AI och därmed att många av de områden som nämns i litteraturen inte är tillämpade i Sverige. Vidare förstås att många svenska fastighetsbolag är i början av sitt “AI-race” och att det storskaligt inom fastighetsrelaterade aktiviter finns varierande upplevd nytta, främst beroende på implementeringsgrad. Resultaten pekar därmed på att fastighetsbolag som tillämpat AI i låg grad har svårt att bedöma vilken nytta som kan ges. Däremot framkommer att AI i princip genomgående används på personnivå för effektivisering av arbetsuppgifter inom fastighetsbolagen. Studien har bidragit till en konkret kartläggning av hur svenska fastighetsbolag i nuläget använder sig av AI inom områden såsom fastighetsförvaltning, intern kommunikation, kundservice och administrativa uppgifter. Studien har även bistått med olika identifieringar av vilka tjänster AI skulle kunna implementeras inom med den teknik som finns tillgänglig idag. Vid intervjuer har även vissa av branschens utmaningar till AI implementeringen fastställts, där bland annat rapporten identifierat skepsis och tröghet till adoption av AI på grund av faktorer som exempelvis kompetensbrist, otydlig nytta, brist på ordnad data, datasäkerhet och omogen AI-teknik.