Akustiskt förbättrade restaurangmiljöer med hörselnedsättning som utgångspunkt - en fallstudie

Sammanfattning

Trots ökad medvetenhet kring tillgänglighet lider många restauranger idag av en bristfällig ljudmiljö där högt bakgrundsbuller påverkar gästernas helhetsupplevelse negativt. För personer med hörselnedsättning innebär det utmaningar, då bakgrundsbuller försvårar taluppfattbarheten och kan bland annat leda till en känsla av exkludering och mental trötthet. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur utformningen av en restauranglokal påverkar ljudmiljön för personer med hörselnedsättning genom en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder. Studien ämnar till att identifiera hur miljöer akustiskt kan förbättras för att främja inkludering. En enskild fallstudie genomfördes på restaurangen Taverna Gusto i Luleå. Datainsamlingen omfattade akustiska mätningar av efterklangstid och ljudtrycksnivåer, samt semistrukturerade, kontextuella intervjuer med tre respondenter med varierande grad av hörselnedsättning. Vidare utfördes rumsakustisk modellering, simulering i CATT-Acoustics samt beräkningar för signal-to-noise-ratio (SNR) och akustisk kapacitet för att utvärdera föreslagna åtgärder. Resultaten visar en efterklangstid för 250–4000 Hz på 0,43 s samt 125 Hz på 0,78 s. Det senare klarar inte grundkravet enligt SS 25268 och riskerar bidra till att maskera tal. Redan vid en beläggning runt 50% uppmättes ljudnivåer på 60 dBA och vid nästan full beläggning upp till ungefär 76 dBA. Beräkningar av SNR och akustisk kapacitet indikerar att taluppfattbarheten för personer med hörselnedsättning är otillräcklig vid alla uppmätta beläggningsgraderna. Intervjuerna bekräftar att sorl och plötsliga ljud är mest irriterande och att visuella faktorer är betydelsefulla kompensatoriska verktyg, men social kontext har också en väsentlig inverkan. Studien konstaterar att enbart sänkning av efterklangstiden har en begränsad effekt på SNR och akustisk kapacitet vid hög beläggning. För att skapa inkluderande miljöer krävs en samverkan mellan akustiska åtgärder, inredningsstrategier och medvetenhet kring eventuell bakgrundsmusik. Studien belyser behovet av att inkludera individuella variationer av subjektiva upplevelser för att uppnå god auditiv tillgänglighet.