Lek på egna villkor : inkluderande lekmiljöer för barn med autismspektrumtillstånd

Sammanfattning

Leken är en viktig del av barns liv eftersom den skapar nya intressen, tränar barnens motorik och sociala färdigheter och ger motion. Tillgänglighet är reglerat i lag i Sverige med syftet att så många som möjligt ska kunna delta i samhället på lika villkor. Den byggda miljön ska vara tillgänglig och kunna användas både av personer med och utan funktionsnedsättning. Mitt arbete undersöker hur lekplatser kan gestaltas för att bättre möta behoven hos barn med autism. De grundläggande diagnoskriterierna vid autism är att det förekommer begränsningar i sociala färdigheter och kommunikation, repetitiva och stereotypa beteendemönster och avvikelser i hur sinnesintryck bearbetas. I vardagen kan autism leda till svårigheter att styra impulser, samspel med andra människor, kommunikation, att minnas saker, att planera och organisera. De kan ha svårt att hantera förändringar eller när något inte sker enligt rutinen. Målet med arbetet har varit att göra ett gestaltningsförslag för en lekplats som är anpassad för att barn med autism ska få en rolig, givande och stressfri lekupplevelse. Mina metoder ingick i en process som kan delas upp i tre olika delar: en litteraturbaserad tematisering, inventering och platsanalys samt skiss och gestaltning. Jag använde mig av två analysmetoder, en anpassad version av Lynchs analysmetod och en SWOT-analys. Den tredje metoden var att använda skissen som ett verktyg för gestaltning. Att skissa är ett vanligt verktyg i landskapsarkitektens vardag. Skissen är ett sätt att undersöka möjliga lösningar på ett problem och utvärdera deras konsekvenser. Med skissen som arbetssätt hittade jag ett antal gestaltningsprinciper som skulle hjälpa mig vid utformningen av lekplatsen. Gestaltningsförslaget som helhet presenteras separat från denna kappa i Bilaga 1. Idag råder det konsensus om att bakgrunden till autism är neurobiologisk, men trots det finns det två delade synsätt när det gäller behandling och anpassning. Ett synsätt är att personer med autism ska tränas för att kunna fungera bättre i samhället, medan ett annat synsätt är att samhället behöver anpassas till människors olika förmågor. Betyder det att vi inte behöver eliminera allt som kan innebära en svårighet, med syftet att träna barnen? Ett sätt att använda en lekplats skulle också kunna vara som en plats där barnet är helt ledigt, utan press på prestation och lärande.