Alkoholpolitik i förändring : En WPR-analys av den liberala alkoholpolitikens diskurser

Sammanfattning

Alkoholpolitiken har haft en restriktiv hållning under historien men har under de senaste åren blivit mer liberal, sommaren 2025 blev gårdsförsäljning lagligt, en annan förändring är att regeringen förväntas besluta om att avskaffa det matkrav som finns för den som har serveringstillstånd av alkohol. Tidigare forskning visar på att den restriktiva alkoholpolitiken fortfarande är dominerande men att den utmanas av en mer liberal alkoholpolitik. Studiens syfte är att undersöka hur dagens alkoholpolitik kommer till uttryck i dagspress under perioden då gårdsförsäljning och slopat matkrav diskuterats aktivt. Empirin utgörs av 18 texter i form av artiklar, ledare och debatter som producerats av journalister, ledarskribenter samt representanter från politiska partier. I resultatet undersöks hur alkoholpolitik kommer till uttryck och vilka rådande diskurser som finns. För att svara på studiens syfte användes en diskursanalys av texterna genom analysmodellen What’s the problem represented to be? (WPR). Genom metoden synliggörs texternas underliggande problemrepresentationer, bakomliggande antaganden till dessa samt vad som osynliggörs och vilka potentiella effekter det kan få. Resultatet visar att en liberal alkoholpolitik vill främja individens självbestämmande och underlätta för näringslivet i form av exempelvis småskaliga alkoholproducenter och krögare. De problemrepresentationer som framkommer är i form av överdrivna regler samt att den rådande alkoholpolitiken är utdaterad, alltså inte anpassad för ett samhälle i förändring. Resultatet förklarar vidare att antaganden och föreställningar från tiden då ett alkoholförbud diskuterades fortfarande utgör en stor del av diskursen idag. Studiens slutsats är att det finns en rådande folkhälsodiskurs som både liberal- och restriktiv alkoholpolitik måste förhålla sig till och att den liberala alkoholpolitiska diskursen numer även innefattar näringsliv och företagande. Mot bakgrund av resultatet lyfter studien ett resonemang över vilka värden som prioriteras och vad som därmed osynliggörs. Resonemanget lyfter även vilka potentiella effekter dessa problemrepresentationer kan ha för individer, samhälle men också för socialt arbete.