Anaplasma på Gotland – från ko till mjölk : undersökning av mjölkprov med ELISA och PCR

Sammanfattning

Fästingburna sjukdomar utgör ett växande hot mot människors och djurs hälsa globalt. Anaplasma spp. är en av dessa fästingburna bakterier och är vanligt förekommande både i Sverige och globalt. I Sverige är A. phagocytophilum den vanligaste arten vilken kan orsaka sjukdom hos flera olika djurslag, bland annat betesfeber hos idisslare och human granulocytär anaplasmos hos människor. De senaste åren rapporteras förekomsten och allvarlighetsgraden av anaplasmos hos nöt och får ha ökat på Gotland, med ett mer aggressivt förlopp och fler dödsfall än tidigare. Orsakerna till detta har inte undersökts och förekomsten av antikroppar mot Anaplasma hos nöt på Gotland är inte kartlagt. Vanligtvis används blodprov för diagnostik av Anaplasma spp., men i ett par studier har förekomst av Anaplasma spp. påvisats i mjölk med PCR. Då vissa arter av Anaplasma är zoono-tiska väcks frågan om smitta till människor via mjölk är möjligt. Syftet med denna studie är att studera förekomsten av Anaplasma hos mjölkkor på Gotland samt att undersöka om anaplasma-bakterier kan utsöndras via mjölken och på så sätt utgöra en potentiell smittväg. För att undersöka förekomst av antikroppar och DNA i mjölk från kor på Gotland har 92 mjölkprov analyserats med PCR och ELISA; 90 av dessa var tankmjölksprov och 2 var individuellt tagna mjölkprov från kor med misstänkt anaplasmos. Samtliga av de analyserade mjölkproven var negativa på både ELISA och PCR, trots att tidigare studier har visat på hög förekomst av Anaplasma spp. hos nöt-kreatur i Sverige. Detta kan tyda på begränsad sensitivitet hos serologi och PCR vid analys av tankmjölk. Tankmjölksprov har tidigare inte analyserats avseende Anaplasma spp., varken med ELISA eller PCR.