”Warit ödhe i uhrminnes tijdh” : Studie om ödegårdar från Gotlands medeltid

Sammanfattning

Medeltida ödegårdar på Gotland har studerats under 1900-talet med det mest omfattande projektet vilket publicerades år 1974 av Per-Göran Ersson. Flertalet mindre arkeologiska projekt fortsatte att ske av individuella gårdar. År 2010 publicerade Malin Eriksson en databas över potentiella ödegårdar vilket utökade tidigare arbete av Ersson, det är denna data som ligger till grunden för uppsatsens analys. Syftet med arbetet är att exemplifiera hur arkeologiska metoder och material kan användas för att studera gotländska ödegårdar. Åtta boplatsområden analyserades utifrån deras status som potentiell ödegård genom ett keramiskt källmaterial som en indikator på medeltida aktivitet. Keramik som källmaterial har problematiska aspekter som en indikator för aktivitet men kan ändå användas för att skapa ett materiellt forskningsperspektiv av en gård i kontrast till de textuella perspektiven. Arkeologiska undersökningar av områden och materiella studier ger en utökad bild av bebyggelsen på Gotland. Djupare analyser av arkeologiskt material kan komma att ge en mer gedigen förståelse över Gotlands medeltid.