Förekomsten av missbildade kalvar hos svenska mjölkkor under de senaste tio åren (2014 – 2024)

Sammanfattning

Studien beskriver förekomsten av missbildningar hos svenska mjölkkors kalvar under en tioårsperiod (2014 – 2024), baserat på nationella data från Växa Sveriges Husdjursstatistik. Medfödda missbildningar är ovanliga, men kliniskt viktiga tillstånd som kan orsaka betydande kalvningskomplikationer. Forskning har visat att både genetiska och miljörelaterade faktorer kan bidra till deras uppkomst. Studien syftar även till att undersöka om ökningen av rapporterade fall av blåtunga serotyp 3 (BTV-3), kan ha påverkat frekvensen av missbildningar på en nationell nivå. I litteraturöversikten lyfts de huvudsakliga orsakerna till dystoki hos nötkreatur fram och det klargörs hur medfödda missbildningar, såsom Schistosomus reflexum, Perosomus elumbis och artrogrypos, kan ge upphov till mekanisk obstruktion av förlossningskanalen. Vidare sammanfattas orsaker till missbildningar, där både recessivt nedärvda sjukdomar som Complex Vertebral Malformation (CVM) och teratogena ämnen, såsom virusinfektioner och giftiga växter diskuteras i relation till svenska produktionsförhållanden. Studien baseras på sammanställda data gällande mjölkraser, den kombinerade mjölk- och köttrasen simmental och mjölkkor som korsats med köttras. Statistiska analyser genomfördes i programvaran SAS, för att identifiera övergripande trender i andelen registrerade svåra förlossningar, dödfödda kalvar och missbildningar. Datamaterialets begränsningar omfattar avsaknad av individbaserade uppgifter, variationer i rapporteringsgrad samt en låg representation av mjölksimmentalkor och mjölkkor korsade med köttrasdjur. I resultaten framkom att den totala frekvensen av medfödda missbildningar i den svenska mjölkkopopulationen är mycket låg (medelvärde på 0,11 %), med en minskning från 0,12 % till 0,07 % över studieperioden (r² = -0,65; p = 0,03). Två toppar observerades, men inga förändringar som kunde kopplas till den initiala spridningen av BTV-3 i Sverige kunde ses. Samtidigt minskade andelen svåra förlossningar tydligt hos framför allt kvigor (r² = -0,98; p <.0001), vilket sannolikt speglar förbättringar inom aveln och djurhållningen. Antalet dödfödda kalvar minskade också hos kviggruppen, men låg stabilare hos äldre kor. Mjölksimmental och korsningar uppvisade större årliga variationer på grund av mindre populationer, i jämförelse med de vanligare mjölkraserna. Sammanfattningsvis påvisar studien att medfödda missbildningar hos kalvar från svenska mjölkkor är ovanligt förekommande och att inga tecken på någon ökad missbildningsfrekvens kunde kopplas till BTV-3 under den studerade perioden. Resultaten indikerar även att medfödda defekter endast står för en liten andel av dystokifallen nationellt. Studien framhäver också värdet av långsiktiga nationella registreringar, som kan utgöra underlag för framtida forskning kring riskfaktorer och förbättrade rapporteringssystem för medfödda missbildningar.