Är bostadsrättsföreningarna redo? : Hur bostadsrättsföreningar uppfattar de nya kraven i K3

Sammanfattning

Inledning: Bostadsrättsföreningar står inför en obligatorisk förändring av redovisningsstandard från regelbaserat ramverk, K2, till principbaserat ramverk, K3. Motiveringen till detta är enligt Bokföringsnämnden att ge en mer rättvisande bild av finansiella ställning i föreningarna som ska möjliggöra lättare jämförelser mellan föreningar och för köpare. Ansvaret att implementera dessa förändringar faller dock på brf:ernas styrelser. Då styrelser i brf:er ofta består av lekmän, skapar övergången till det mer komplexa K3-regelverket nya krav på förståelse och uppfattning vad förändringen innebär i deras praktiska förvaltning. Syfte: Studien syftar till att kartlägga uppfattningar hos styrelser i bostadsrättsföreningar inför övergången till K3 och hur den inverkar på förvaltningen. Syftet är att öka förståelsen för utmaningarna och möjligheterna som uppstår när redovisningskraven förändras. Metod: Denna studie har använt en kvalitativ forskningsmetod. Det har använts ett strategiskt urval av respondenter där ordföranden i brf:er prioriterats och där två experter inom redovisning valts ut för datatriangulering. Semistrukturerade intervjuer användes vid datainsamlingen som analyserats med hjälp av en tematisk analys av empirin och med hjälp av studiens analysmodell för att synliggöra meningskapandeprocessen. Resultat: Resultatet visar genom en tematisk analys att övergången medfört vissa förändringar i förvaltningsprocessen. Styrelsemedlemmarnas egna kompetenser har influerat deras syn på förändringen och behovet av externt stöd är stort, samt att användbarheten och jämförbarheten av redovisningen tycks ha blivit bättre. Analys och diskussion: Analysen visar att styrelser arbetar med förändringen utifrån meningsskapande egenskaper och att dessa praktiskt visar sig i förvaltningsarbetet. Diskussionen lyfter hur övergången till K3 ger bättre information till externa parter, men att den samtidigt uppfattas som svår för styrelser att förstå nyttan av i förvaltningsarbetet. Slutsatser: Uppfattningarna kring övergången till K3 och dess upplevda inverkan på förvaltningen är spridda. Detta har lett till att vissa föreningar har förändrat sitt arbetssätt och lyft blickarna till att använda redovisningen som ett jämförelseverktyg. Medan andra föreningar endast sett förändringen som en teknisk justering.