Att främja läsintresse genom skönlitteratur : En kvalitativ studie om lärares arbete i årskurs 4-6

Sammanfattning

Flera nationella och internationella läsundersökningar visar att den svenska skolan fortsatt präglas av utmaningar kopplade till elevers läsning, där allt fler elever uppvisar begränsade läsvanor och ett minskat läsintresse. Eftersom läsning utgör en central del av skolans kunskaps- och värdegrundsuppdrag blir lärarens arbete med skönlitteratur betydelsefullt för att främja både elevers språkutveckling och läsintresse. Studiens syfte är att bidra med kunskap om lärares arbete med att främja elevers läsintresse genom skönlitteratur i årskurs 4–6. Studien utgår från två frågeställningar som behandlar lärares val av skönlitterära texter samt vilka undervisningspraktiker som används i relation till elever med olika läserfarenheter. Studien vilar på ett sociokulturellt och didaktiskt perspektiv på hur skönlitteraturundervisning ska utformas. Materialinsamlingen genomfördes genom två semistrukturerade gruppintervjuer och två individuella semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har analyserats genom tematisk innehållsanalys. Resultatet visar att lärare ofta väljer skönlitteratur med spänningsbaserat och verklighetsnära innehåll, samtidigt som personliga preferenser och litterära klassiker påverkar urvalet. Resultatet visar även att gemensamma läspraktiker, såsom högläsning, textsamtal och multimodala inslag, uppfattas som avgörande för att inkludera elever med olika läserfarenheter och främja delaktighet i undervisningen. Studiens slutsatser visar att arbetet med skönlitteratur innebär komplexa didaktiska avvägningar, där lärare behöver balansera elevers intressen mot undervisningens kunskapsmål och samtidigt anpassa undervisningen efter elevers varierade läserfarenheter. Gemensamma läspraktiker framstår som särskilt betydelsefulla för att främja elevers läsintresse.