”Att hålla normen” : En tvärsnittsstudie om vilka uppfattningar människor har avseende fysisk aktivitet och hälsa i ett bostadsområde med låg socioekonomisk status

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar Enligt tidigare forskning är de lägre socioekonomiska grupperna mindre fysiskt aktiva och ojämlikheter i hälsa ses som ett problemområde. Då det främst har varit fokus på kvantitativa resultat, finns det få studier som undersökt vad personerna som bor i liknande områden själva tycker om hälsa och fysiska aktiviteter. Denna studie gjordes i syfte att få ta del av deras åsikter. Forskningens två huvudfrågor är: Vilka är förutsättningar till en bra hälsa enligt de boendes uppfattning? Hur uppfattar de boende att de har möjlighet till att utföra fysisk aktivitet i sin vardag? Metod En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes för att samla in empiri. Data består av 15 intervjuer och en fenomenografisk analysmetod tillämpades. Deltagarna var alla boende i det aktuella bostadsområdet med låg socioekonomisk status strax utanför Stockholm i åldern 18 - 77 år, både kvinnor och män. Resultat Upphov till en bättre hälsa har enligt respondenterna fyra förutsättningar: man behöver vara fysiskt aktiv, socialt aktiv, äta hälsosamt och ha en positiv attityd. Vidare visar studien att det finns flera faktorer som påverkar tillgång till den fysiska aktiviteten i vardagen. Dessa faktorer lokaliserade följande kategorier: tidsperspektiv, brist på kunskap och vägledning, ekonomi och tillgänglighet, interpersonella faktorer, väderförhållanden, kunskap som möjlighetsfaktor, samhällets stöd, egna initiativ, och hopp på den nästa generationen. Slutsats De boende i området finner sig i en situation där de måste anpassa sina aktiviteter efter möjligheter. Hälsa och hälsosam livsstil anses som oersättlig tillgång med fysisk aktivitet som en av komponenter. Möjlighet till att utföra fysisk aktivitet i sin vardag avgörs av varje individs livssituation och nödvändiga prioriteringar som kan se olika ut under livets gång. Kunskap, ekonomisk tillgänglighet, samhällets stöd och investering i familjens framtid präglar vilka val i fördel eller nackdel till fysisk aktiv livsstil kommer att göras.