Att hitta matematiken : - kan stöd för bedömning bli bedömning för stöd?

Sammanfattning

Syftet med studien är att belysa hur förskollärare och specialpedagoger använder det obligatoriska kartläggningsmaterialet Hitta matematiken (HM) som ett verktyg för att identifiera elever som riskerar att utveckla matematiksvårigheter. Vidare undersöks hur resultaten och analysen från kartläggningen beskrivs bidra till att främja elevers matematikutveckling och utformningen av specialpedagogiska insatser. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på individuella intervjuer med elva informanter. Materialet har analyserats tematiskt, med utgångspunkt i Nilholms (2020) beskrivning och tolkning av de tre specialpedagogiska perspektiven: det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultaten indikerar att HM delvis upplevs som ett användbart och strukturerat verktyg för att identifiera elevers behov, men att det ofta bekräftar de observationer lärarna redan gjort i den dagliga undervisningen. Språkliga förståelse framstår som en central faktor; då elevers språkförståelse, enligt studien påverkar kartläggningens träffsäkerhet och riskerar att dölja de faktiska matematiska kunskaperna. Kartläggningen används främst som underlag för undervisningsutveckling på gruppnivå och bidrar i viss mån till en ökad medvetenhet om vilka matematiska områden som behöver stärkas. Samtidigt framkommer att resultaten i begränsad utsträckning leder till riktade specialpedagogiska insatser i matematik. Arbetet påverkas av organisatoriska villkor, såsom tid, resurser, tillgång till specialpedagogisk kompetens och rutiner för uppföljning. En slutsats är att HM har potential att fungera som stöd för både bedömning och fortsatt matematikundervisning, men att dess potential som stöd för enskilda elever begränsas av skolans organisatoriska förutsättningar. Genomförandet och analysen vilar i hög grad på den enskilde förskollärarens kompetens och erfarenhet snarare än på gemensamma strukturer, vilket kan påverka likvärdigheten. Syftet med studien är att belysa hur förskollärare och specialpedagoger använder det obligatoriska kartläggningsmaterialet Hitta matematiken (HM) som ett verktyg för att identifiera elever som riskerar att utveckla matematiksvårigheter. Vidare undersöks hur resultaten och analysen från kartläggningen beskrivs bidra till att främja elevers matematikutveckling och utformningen av specialpedagogiska insatser. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på individuella intervjuer med elva informanter. Materialet har analyserats tematiskt, med utgångspunkt i Nilholms (2020) beskrivning och tolkning av de tre specialpedagogiska perspektiven: det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultaten indikerar att HM delvis upplevs som ett användbart och strukturerat verktyg för att identifiera elevers behov, men att det ofta bekräftar de observationer lärarna redan gjort i den dagliga undervisningen. Språkliga förståelse framstår som en central faktor; då elevers språkförståelse, enligt studien påverkar kartläggningens träffsäkerhet och riskerar att dölja de faktiska matematiska kunskaperna. Kartläggningen används främst som underlag för undervisningsutveckling på gruppnivå och bidrar i viss mån till en ökad medvetenhet om vilka matematiska områden som behöver stärkas. Samtidigt framkommer att resultaten i begränsad utsträckning leder till riktade specialpedagogiska insatser i matematik. Arbetet påverkas av organisatoriska villkor, såsom tid, resurser, tillgång till specialpedagogisk kompetens och rutiner för uppföljning. En slutsats är att HM har potential att fungera som stöd för både bedömning och fortsatt matematikundervisning, men att dess potential som stöd för enskilda elever begränsas av skolans organisatoriska förutsättningar. Genomförandet och analysen vilar i hög grad på den enskilde förskollärarens kompetens och erfarenhet snarare än på gemensamma strukturer, vilket kan påverka likvärdigheten.