Matematiklärarens roll och didaktiska val vid integrering av digitala verktyg: Möjligheter och hinder i klassrumspraktiken : En kvalitativ studie av digitalt stöd i matematikundervisningen för årskurs 4–6

Sammanfattning

Syftet med studien är att undersöka hur matematiklärare använder och integrerar digitala verktyg i undervisningen samt hur deras didaktiska val tas i uttryck i klassrumspraktiken. Studien avser även att belysa vilka möjligheter och hinder som uppstår vid användning av digitala verktyg i matematikundervisningen. Studien har en kvalitativ ansats som bygger på semistrukturerade intervjuer och icke-deltagande observationer av fem legitimerade matematiklärare på mellanstadiet. Studiens empiriska material bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt från Graneheim och Lundman (2004) och analyserades med stöd av de teoretiska ramverken TPACK och DAD. Resultatet tyder på att digitala verktyg huvudsakligen används som ett komplement till befintliga undervisningspraktik snarare än som en resurs för att förändra undervisningens struktur eller innehåll. Verktyget används huvudsakligen för repetition, procedurträning, uppföljning av elevers arbete samt ge läraren överblick över elevernas arbete. Samtidigt påvisas att användning av digitala verktyg för att stödja begreppsförståelsen, matematiska resonemang och undersökande arbetssätt är otillräcklig. Studien belyser även att digitala verktyg möjliggör individualisering och uppföljning, men samtidigt att individualiseringen yttrar sig främst genom tempoanpassningar snarare än genom differentierad undervisning och varierade arbetssätt. Resultatet visar vidare att läraren har en avgörande roll vid användning av digitala verktyg. Undervisningen förutsätter ett organisatoriskt och aktivt ledarskap där det krävs att läraren kontinuerligt behöver hantera tekniska problem, integrera tekniken och styra elevers fokus till undervisningens innehåll och mål. Distraktion och tekniska problem identifieras som återkommande hinder som påverkar undervisningens genomförande. Studien visar övergripande att digitala verktygs pedagogiska potential är starkt anknuten till lärarens didaktiska val och hur tekniken integreras i undervisningen. Utifrån ett TPACK och DAD perspektiv kan resultatet förstås som att digitala resurser främst integreras i befintliga undervisningspraktiker och resurssystem, där tekniken främst fungerar som stöd för befintliga arbetssätt, snarare än att stödja utvecklingen av nya undervisningsformer. Studien ger därmed nya insikter om hur teknik, pedagogik och matematiskt innehåll samspelar och framträder i matematikundervisningens praktik.