Att undervisa om historisk tid i lågstadiet : En kvalitativ intervjustudie om lärares arbete med tidslinjer och kronologi

Sammanfattning

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 använder tidslinjer i historieundervisningen, samt vilka möjligheter och utmaningar de upplever i arbetet med tidslinjer.Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tre lågstadielärare med varierande erfarenhet och utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Den är småskalig och resultaten kan därför inte generaliseras, men de ger en inblick i hur arbetet med tidslinjer kan se ut i praktiken. Resultatet visar att tidslinjer används på flera sätt i undervisningen. De används för att introducera arbetsområden, skapa struktur och synliggöra samband mellan historiska händelser. Tidslinjer beskrivs som ett visuellt stöd som kan göra historisk tid mer konkret för eleverna. Samtidigt framkommer att många elever har svårt att förstå historisk tid, särskilt när det gäller stora tidsavstånd, kronologisk ordning och relationer mellan olika perioder. Resultatet visar också att arbetet med tidslinjer påverkas av faktorer som tid, utrymme och undervisningens innehåll. Tidslinjer används därför på olika sätt beroende på sammanhang och lärarens didaktiska val. Studien visar att tidslinjer kan fungera som ett stöd för elevers förståelse, men också att de kan innebära begränsningar i hur historisk tid framställs i undervisningen.