Beachhandboll eller “handboll på sand”? : En studie om beachhandbollens legitimitet och sportifiering i en svensk kontext

Sammanfattning

Syfte och frågeställning: Syftet med studien var att bidra till förståelsen av beachhandbollens etableringsprocess i Sverige genom att undersöka hur beachhandbollens utveckling, legitimitet och turneringars betydelse uppfattas av aktörer inom handbollen. Metod: En kvalitativ metod har tillämpats där datainsamling skett genom sex stycken semi-strukturerade intervjuer med företrädare från föreningar, turneringar och förbund. Den insamlade datan har sedan analyserats tematiskt med utgångspunkt i institutionell teori och Guttmanns begrepp om sportifiering. Resultat: Resultatet i studien visar att det finns en klyfta mellan den internationella beachhandbollen och det som respondenterna kallar “handboll på sand”. Svenska Handbollförbundet försöker driva en sportifieringsprocess genom krav på internationella regler. Samtidigt finns ett motstånd hos föreningarna som föredrar den enklare och mer lättillgängliga formen av idrotten som de alltid har spelat. Vidare framgår att turneringar utgör idrottens faktiska fundament i Sverige då seriespel saknas. Bristen på infrastruktur (beachplaner) identifieras som ett stort hinder för idrottens fortsatta organisering. Slutsats: Studiens huvudsakliga slutsats är att beachhandbollen i Sverige har uppnått formell legitimitet genom förbund, regler och landslag. Däremot saknar idrotten en stark kulturell och social förankring hos föreningarna. Beachhandbollen befinner sig i en brytningstid där dess framtida etablering vilar på balansen mellan sportifieringens krav på universella regler och föreningarnas önskar om enkelhet och gemenskap.