Det demokratiska priset : En tidsserieanalys av hets mot folkgrupp i samband med valrörelser i Sverige år 2000–2024

Sammanfattning

Politik präglas ofta av hård retorik och ämnen som väcker känslor. Under valår ställs politiken på sin spets där partier arbetar hårt för att säkra varje enskild röst. Det är denna särskilt politiskt intensifierade period som är huvudintresset för denna studie. Med hjälp av en avbruten tidsserieanalys (Interrupted time series) ämnar studien undersöka sambandet mellan riksdags- och EU-valår och hatbrott i en svensk kontext. Studien undersöker perioden 2000 till och med 2024 med hänsyn till data tillgänglig i Brottsförebyggande rådets databas över anmäld brottslighet. För att göra hatbrott mätbart operationaliserades det till en variabel som bestod av kvartalsvis förändring i antalet polisanmälda fall av hets mot folkgrupp. Resultatet visar en statistiskt signifikant effekt vid riksdagsval, där antalet anmälningar av hets mot folkgrupp ökar med cirka 19 procent. Detta motsvarar i genomsnitt 100 fler anmälda fall under ett valår givet en befolkning på 10 miljoner invånare. Variabeln för EU-val visar däremot ingen signifikans i samtliga modeller vilket tyder på att effekten ter sig skiljaktigt mellan riksdags- och EU-val. Vidare åskådliggörs flertalet ytterligare faktorer som möjligtvis kan ligga bakom effekten, bland annat samhällsomvälvande händelser, användandet av sociala medier och reaktioner på invandring. Slutsatsen är att riksdagsvalrörelser skapar tillfällesstrukturer som riskerar öka utsattheten för minoritetsgrupper, vilket belyser ett mätbart demokratiskt pris av ett intensifierat debattklimat.