Digitala läromedel: möjligheter och utmaningar i matematikundervisningen

Sammanfattning

Samhällets digitalisering har medfört en accelererande omsättning och användning av datorer i skolan. Den hastiga utvecklingen har gjort att forskningen inte har kunnat hålla jämna steg med den digitaliserade undervisningspraktiken, däribland övergången från lärares användande av traditionella läroböcker till digitala läromedel. Examensarbetet syftar därför till att öka förståelsen för hur gymnasielärare från en och samma skola använder ett digitalt läromedel och anpassar matematikundervisningen efter de nya förutsättningarna som uppstår i den digitala lärmiljön. Med utgångspunkt i lärarnas upplevelser, besvarar examensarbetet frågeställningarna om vilka funktioner det digitala läromedlet erbjuder som påverkar elevernas och lärarnas interaktion med läromedlet, samt vilka möjligheter och utmaningar som uppstår i samband med användning av det digitala läromedlet i matematikundervisningen. Den andra frågeställningen avser möjligheterna och utmaningarna för såväl elevernas lärande som för lärarnas undervisningspraktik. Frågeställningarna besvarades genom en kvalitativ design där det digitala läromedlet NOKflex analyserades, vilket var det förekommande läromedlet bland informanterna. Därefter genomfördes semistrukturerade intervjuer med informanterna, bestående av sju gymnasielärare i matematik. Materialet analyserades genom användning av tre teoretiska ramverk: den didaktiska tetraedern (Rezat & Sträßer, 2012), ett ramverk av Choppin m.fl. (2014) samt komponenten digital kompetens från TPACK-modellen (Mishra & Koehler, 2006). Resultatet visar att NOKflex inbyggda funktioner möjliggör en differentierad och individualiserad undervisning, frigör tid för lärarnas planering av undervisningen samt ger såväl lärarna som eleverna en realtidsinsyn i elevernas lärandeprocess. Samtidigt framkommer utmaningar som kan hämma elevernas lärande som elevernas fokus på snabb lösning av uppgifter, distraktioner till att göra annat på datorn samt att lärarna och eleverna kan ingivas en falsk trygghet om elevernas lärandeprocess. Examensarbetet, tillsammans med tidigare forskning, belyser att digitala läromedel erbjuder lärare och elever funktioner som kan gynna elevers lärande och lärares undervisningspraktik. Utmaningarna som framkommer är framförallt kopplade till elevers lärande snarare än lärares praktik. Digitala läromedels nya förutsättningar kräver därför att lärare har den digitala kompetensen och anpassningsförmågan för att adressera de utmaningar som uppstår vid användning av digitala läromedel. Den digitaliserade undervisningen är vidare i brådskande behov av forskning som klargör konsekvenserna för elevers måluppfyllelse i matematik vid användningen av digitala läromedel.