Digitalt arbete och rösthälsa hos universitetslärare : En kvalitativ studie

Sammanfattning

Bakgrund Universitetslärare använder rösten som ett centralt arbetsredskap och löper därmed ökad risk för röstrelaterade besvär. Ökad digital undervisning har förändrat förutsättningarna för röstanvändning, men tidigare forskning visar motstridiga resultat kring hur digitalt arbete kan relateras till rösttrötthet och rösthälsa. Syfte Syftet med studien var att undersöka universitetslärares upplevelser av rösttrötthet och symtom förenliga med fonasteni i samband med digitalt arbete samt att undersöka deras kunskap om röstergonomi och strategier för att förebygga röstrelaterade besvär. Metod Studien genomfördes med kvalitativ metod och induktiv ansats. Fem universitetslärare intervjuades digitalt via Microsoft Teams genom semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med tematisk analys och induktiv ansats, med stöd av Braun och Clarke (2006). Resultat I analysen framkom tre teman: upplevelser av fonasteni i digitalt arbete, kunskap om röstergonomi samt strategier som används för att förebygga fonasteni. Deltagarna beskrev att digitalt arbete med långa perioder av sammanhängande tal och täta möten kunde leda till rösttrötthet. Deltagarna upplevde att deras kunskap om röstergonomi var begränsad och främst erfarenhetsbaserad. För att förebygga eller hantera rösttrötthet använde deltagarna olika strategier, som pauser, röstvila och tekniska hjälpmedel. Slutsats Studien visar att rösttrötthet främst beskrevs i samband med längre digitala föreläsningar, täta möten och få pauser. Deltagarnas kunskap om röstergonomi var begränsad och strategierna för att hantera rösttrötthet byggde ofta på egna erfarenheter. Resultatet tyder därför på ett behov av ökad medvetenhet om röstergonomi och mer strukturerade insatser i digitala undervisningsmiljöer.