Dividend stripping och kupongskattens rättsliga utmaningar : En analys av gällande rätt, identifierade brister och potentiell rättsutveckling

Sammanfattning

Dividend stripping avser arrangemang där ägandet av aktier tillfälligt omstruktureras i anslutning till utdelningstidpunkten i syfte att minska eller eliminera källskatt på utdelningar. Fenomenet har uppmärksammats såväl internationellt som nationellt och har medfört betydande effekter på staters skatteintäkter samt på källskattesystemens funktion. I svensk rätt aktualiserar dividend stripping särskilt tillämpningen av kupongskattelag (1970:624) (KupL), vars konstruktion i huvudsak bygger på formella ägandeförhållanden och marknadsantaganden som inte alltid överensstämmer med dagens finansiella transaktionsmönster. I uppsatsen förs en diskussion kring i vilken utsträckning KupL:s nuvarande utformning är tillräcklig för att motverka dividend stripping samt vilket skydd som i praktiken erbjuds genom bulvanregeln och, möjligen i framtiden, lag (1995:675) mot skatteflykt (skatteflyktslagen). Bulvanregeln framstår som begränsad till sitt tillämpningsområde och tar främst sikte på tydligt konstlade och kortsiktiga arrangemang, medan mer komplexa strukturer riskerar att falla utanför regelns räckvidd. Skatteflyktslagen framstår som ett mer flexibelt instrument, men dess tillämpning i källskattesammanhang aktualiserar svåra avvägningar i förhållande till rättssäkerhet och unionsrättsliga krav. Vidare behandlats EU:s FASTER-direktiv, som syftar till att reformera de processuella och administrativa ramarna för källskattenedsättning och återbetalning inom unionen. Direktivet innebär inte någon materiell omreglering av missbruksbedömningen, men kan genom ökad transparens, standardiserade förfaranden och förbättrade informationsflöden påverka de praktiska förutsättningarna för att motverka dividend stripping. Direktivet kan därmed indirekt få betydelse för förekomsten av sådana arrangemang, även om den materiella bedömningen fortsatt vilar på nationell rätt. Slutsatserna visar att frågan om hur dividend stripping bör hanteras inte har ett entydigt svar, utan är beroende av vilken vikt som fästs vid bland annat effektiv skatteuppbörd och rättssäkerhet. Analysen speglar därmed en bredare problematik inom skatterätten, där behovet av att skydda skattebaser måste vägas mot kraven på förutsebarhet och ett välfungerande kapitalmarknadssystem. Ett långsiktigt hållbart regelverk förutsätter därför en välavvägd kombination av materiella regler och fungerande administrativa strukturer.