Elektronisk fotboja – Det nya fängelset?

Sammanfattning

Elektronisk fotboja har använts som ett alternativ till fängelsestraff i Sverige sedan försöksverksamheten år 1994, och har sedan dess successivt utvidgats. Genom förändrade villkor har det blivit möjligt för fler dömda att avtjäna allt längre fängelsestraff med fotboja istället. Den senaste utvidgningen som trädde i kraft i januari 2026, innebär att fler klientgrupper kan verkställa fängelsestraff med elektronisk övervakning. Trots denna utveckling har frivårdsinspektörernas yrkesroll i verkställigheten i begränsad utsträckning studerats i en svensk forskning. Syftet med denna studie är därför att fördjupa kunskapen om hur frivårdsinspektörer beskriver fotbojans syfte och funktion, samt hur de positionerar sig i relation till klienten. Studien tar sin utgångspunkt i frivårdsinspektörernas erfarenheter av verkställighet med fotboja som ett brottspreventivt verktyg, där frivårdsinspektörernas utsagor genomgående tolkas utifrån ett maktperspektiv med stöd i vårt valda teoretiska ramverk. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på semistrukturerade intervjuer med sex frivårdsinspektörer verksamma inom frivården. Det empiriska materialet analyseras genom studiens teoretiska ramverk, som bygger på Michel Foucaults teori om disciplinär makt och Gilles Deleuzes analys av kontrollsamhället. Dessa kombineras för att förstå hur fotbojan ligger i gränslandet mellan institutionell disciplin och den mer subtila, flexibla kontroll som möjliggörs av den teknologiska övervakningens introduktion, för att forma klienten till en produktiv samhällsmedborgare. Resultatet visar att frivårdsinspektörernas arbete präglas av en dubbelhet där kontroll och stöd förstår som ömsesidigt beroende snarare än motstridiga. Fotbojan framträder som en verkställighetsform som integrerar kontroll i klientens vardagsliv och syftar till att främja självreglering och samhällsanknytning. Samtidigt innehar frivårdsinspektörerna en central maktposition genom ansvar för riskbedömningar, uppföljning och beslut vid regelöverträdelser. Studien bidrar till en fördjupad förståelse av hur elektronisk fotboja fungerar som en hybrid mellan disciplinär och vardagsnära kontroll, samt hur frivårdsinspektörernas professionella bedömningar är avgörande för verkställighetens utformning och legitimitet.