Emotionellt arbete och psykisk arbetsbörda. : En kvalitativ studie om kvinnliga sjuksköterskors upplevelser av arbetsmiljö, psykiskt välbefinnande och emotionella krav inom vården

Sammanfattning

Sjuksköterskeyrket är förknippat med hög arbetsbelastning där emotionellt arbete utgör en stor del av det dagliga arbetet. Studien undersöker hur kvinnliga sjuksköterskor upplever den psykiska arbetsbördan kopplat till kraven på emotionellt arbete inom vården. Samt hur de upplever sin eventuella arbetsbelastning och begränsningar vad gäller möjlighet till inflytande och stöd på deras psykiska välbefinnande och arbetsförmåga. Studien baseras på Arlie Hochschilds teori om emotionellt arbete, Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv samt Karasek och Theorells krav-kontroll-stöd-modell. Studien utgår även från tidigare forskning som visar att en hög grad av emotionellt arbete ökar risken för utbrändhet och har en negativ påverkan på det psykiska välbefinnandet. Denna studie använder intervjuer från sju kvinnliga sjuksköterskor i Sverige för att få en ökad förståelse för deras egna upplevelser och erfarenheter. Resultatet tyder på att arbetsbelastningen är ständigt hög men hanterbar vilket förklaras av tillgången till stöd, resurser och inflytande. Resultatet visar även att de ständigt behöver anpassa sina känslor i mötet med patienter och anhöriga för att vara professionell, vilket upplevs som mentalt påfrestande. Vid påfrestande situationer kan känslor av otillräcklighet uppstå, men tillgången till stöd och återhämtning gör kraven mer hanterbara. Sjuksköterskor utvecklar strategier genom erfarenhet för att hantera kraven, men perioder av otillräcklig återhämtning påverkar välbefinnandet negativt. Resultatet stämmer bra överens med vad tidigare forskning funnit, men visar skillnad mellan sjuksköterskors inre känslor och de uttryck som visas utåt. Vår förhoppning med studien är att ge en fördjupad förståelse kring sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser som berör emotionellt arbete och psykisk belastning inom vården.