En litteraturstudie av begreppet vetenskapligt kapital inom forskning i naturvetenskapernas didaktik : Kopplingar till identitet och med implikationer för ungas relationer till naturvetenskap

Sammanfattning

Denna uppsats utgör en litteraturstudie med syfte att analysera begreppet science capital (naturvetenskapligt kapital) och dess relevans för gymnasieelevers relation till naturvetenskap. Tre frågeställningar undersöks: begreppets teoretiska grund och centrala dimensioner, hur science capital relaterar till science identity, samt sambanden med elevers engagemang, aspiration och studieval. Analysen bygger på 21 vetenskapliga källor och tillämpar reflexiv tematisk analys enligt Braun och Clarke (2022). Science capital har sin teoretiska förankring i Pierre Bourdieus kapitalteori och introducerades formellt av Archer med flera (2015) i samband med det longitudinella ASPIRES-projektet. Begreppet operationaliseras i tre dimensioner, vetenskapsrelaterat kulturellt kapital, vetenskapsrelaterade beteenden och praktiker, samt vetenskapsrelaterat socialt kapital, vilka inte enbart är mätverktyg utan formar, kännetecknar och operationaliserar begreppet på ontologisk, epistemologisk respektive metodologisk nivå. Analysens begrepp och relationer sammanfattas i en analysmodell där Bourdieus kapitalteori utgör det övergripande ramverket och elevers engagemang, aspirationer och studieval utgör de analytiska utfallen. Resultaten visar att science capital är ojämnt fördelat längs strukturella linjer av klass, kön och etnicitet, och att dessa mönster förstärks över tid under skolgången. Relationen mellan science capital och science identity är nära men inte deterministisk. Identitetsutvecklingen är beroende av socialt erkännande och tillhörighet samtidigt som akademisk prestation inte är tillräcklig för långsiktigt engagemang. Tillsammans erbjuder begreppen en mer nyanserad förståelse av elevers naturvetenskapliga val än traditionella intresse- och attitydbaserade modeller, men begreppets förklaringskraft varierar med nationell kontext. Analysen pekar på ett tydligt behov av ämnesspecifik, kontextberoende och longitudinell forskning, särskilt i en svensk utbildningskontext.