Ett urval förskollärares uppfattningar om hur högläsning i förskolan kan främja barns språkutveckling

Sammanfattning

Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om hur högläsning kan användas och utformas av förskollärare i förskolans vardag för att främja yngre barns språkutveckling och socialt samspel. För att undersöka förskollärares syften och arbete med högläsning valdes intervju som metod. Respondenterna var sex förskollärare från olika avdelningar och två olika förskolor. I analysen av förskollärarnas egna redogörelser om arbetet med högläsning utgick vi från språkinlärningens sociokulturella kontext. Resultatet visar att förskollärarna dagligen arbetar med högläsning genom planerade och spontana högläsningar. Av resultatet framgår även att förskollärarna skapar en miljö för läsning som är lugn och avskild med lätt tillgänglighet till böcker för barn. Studien visar också att de två studerade förskolorna arbetar på olika sätt med läsplattor vid högläsning. Högläsning används och utformas som en central del i förskoleverksamheten för barns språkutveckling. Resultatet i denna uppsats visar att förskollärarna använder högläsning med huvudfokus på barns språkutveckling samt som ett sätt att utveckla yngre barns intresse för läsning.