Förberedelse inför ESRS E1-6: En analys av innehåll, omfattning och format i svenska industriföretag

Sammanfattning

Bakgrund och problematisering: Klimatförändringar och ökade krav på företagens transparens och jämförbarhet i sin hållbarhetsrapportering har lett till nya regelverk som ESRS E1-6. Detta regelverk ställer ökade krav på företagens rapportering av koldioxidrelaterade upplysningar. Tidigare forskning visar att företagens storlek och resurser kan påverka omfattningen på hållbarhetsrapporteringen. För svenska industriföretag innebär det en omställning för att möta kraven i detta nya regelverk. Det är därför relevant att studera hur svenska industriföretags förberedelsegrad inför ESRS E1-6 ser ut och vilka faktorer som påverkar förberedelsegraden utifrån innehåll, omfattning och format. Syfte: Syftet med studien är att analysera svenska industriföretags förberedelsegrad inför ESRS E1-6 kraven. Detta görs genom att kartlägga innehållet, omfattningen och formatet. Vidare är syftet att undersöka om företagens storlek påverkar omfattningen och kvaliteten på frivilliga upplysningar om koldioxidutsläpp. Metod: Studien använder en deduktiv kvalitativ metod med fokus på data i form av årsredovisningar och hållbarhetsrapporter från 30 svenska industriföretag. En kvalitativ innehållsanalys har genomförts för att analysera företagets förberedelse inför ESRS E1-6 kraven. Analysen baseras på tre dimensionerna; innehåll, omfattning och format och utgår från ett poängsystem för att bedöma företagens förberedelsegrad. Resultat och slutsats: Resultaten visar att större företag generellt har högre förberedelsegrad än de medelstora företagen speciell när det gäller omfattning och format vilket delvis kan förklaras av att de har mer resurser. Det fanns även variationer mellan företagen där vissa medelstora företag hade en högre förberedelsegrad än de stora företagen vilket indikerar på att det är fler faktorer än företagsstorlek som påverkar förberedelsegraden. Företagens användning av frivilliga internationella ramverk varierade, och större företag tenderade att använda fler regelverk. Dock indikerar resultaten att det inte nödvändigtvis är antalet ramverk som avgör förberedelsegraden. Analysen av innehåll visade att Scope 1 och Scope 2 rapporterades oftare än Scope 3 och totala utsläpp vilket tyder på att företag prioriterar enklare rapporteringskrav vilket kan vara till följd av resursbegränsningar. Samtidigt pekar resultaten på att externa krav och legitimitet påverkar vilka aspekter av innehåll företagen väljer att rapportera.