Fosforgödsling i potatisodling : hur påverkar placeringsmetod och giva skörd och kvalité

Sammanfattning

Potatis är en av världens mest viktiga grödor och den femte mest odlade. I Sverige går den odlade arealen av potatis ner, vilket visar på behovet av att ta större skördar. Potatis är en gröda som har ett högt näringsbehov, och gödsling är avgörande för skördens kvalité och kvantitet. Fosfor är ett viktigt näringsämne eftersom det påverkar kvalitén på knölen, men även knölsättningen som i sin tur påverkar skörden. Eftersom fosfor är ett näringsämne som påverkar miljön negativt vid utlakning finns det många rekommendationer om hur mycket som bör spridas, samt hur det bör användas. Det finns dock få rekommendationer om vilken placeringsmetod som bör användas för att potatisen ska utnyttja fosforn mest effektivt. Syftet med detta projekt var att undersöka hur placeringsmetoder och olika fosforgivor påverkar potatisen och dess knölsättning, skörden samt den specifika vikten för att hjälpa lantbrukare att lättare kunna optimera sina fosforgivor och placeringsmetoder. Detta har gjorts genom att etablera ett försök i Synnerby, Västra Götaland under sommaren 2024. Där testades två stycken olika placeringsmetoder och två stycken olika fosforgivor. Den ena givan var enligt Jordbruksverkets rekommendation och den andra var högre. Mätningar av försöket gjordes i samband med, och efter plockningen av potatisen. Resultatet visade på få statistiska skillnader mellan de olika behandlingarna. I storleksfraktionerna <40 mm samt 40-50 mm gav den lägre fosforgivan ett större knölantal. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan någon av behandlingarna gällande skörd, och det fanns inte heller några signifikanta skillnader mellan behandlingarna för specifik vikt.