Från linjär till cirkulär vattenhantering : En kvalitativ identifiering av drivkrafter, förutsättningar och hinder för industrins omställning

Sammanfattning

Industrins vattenanvändning är omfattande och genererar stora mängder processvatten. Samtidigt ökar trycket på vattenresurser till följd av klimatförändringar och ett mer intensivt resursutnyttjande, vilket gör frågan alltmer central i relation till Agenda 2030 och de globala målen för hållbar vattenanvändning och hållbar utveckling. Cirkulär vattenhantering lyfts därför fram som en viktig strategi för att öka resurseffektiviteten, men implementeringen påverkas av teknologiska, ekonomiska, sociokulturella och regulatoriska faktorer. Syftet med studien är att undersöka vilka drivkrafter, förutsättningar och hinder som finns för att implementera cirkulära vattenlösningar inom svensk industri. Tidigare forskning visar att förutsättningar i viss utsträckning har studerats begränsat, vilket denna studie bidrar till att vidare undersöka. Metodmässigt bygger studien på en kvalitativ och abduktiv forskningsansats. En fallstudie har använts för att skapa en djupare förståelse för en komplex frågeställning. Datainsamlingen består av semistrukturerade intervjuer med fyra vattenintensiva företag samt en kompletterande litteraturstudie. Resultaten visar att det finns tydliga miljömässiga och potentiellt ekonomiska fördelar med cirkulära vattenlösningar, men att implementeringen begränsas av bland annat höga investeringskostnader, tekniska utmaningar, regulatoriska krav samt brist på kunskap och samverkan. Samtidigt framgår att förutsättningarna varierar mellan olika verksamheter, och att långsiktiga strategier är viktiga för framgångsrik implementering. Sammanfattningsvis visar studien att cirkulär vattenhantering har stor potential, men att en bredare implementering kräver ökad samverkan samt vidare utveckling av både incitament och regelverk.