Gatan som förhandlingsyta : en studie av cykelåtgärder inom stadsmiljöavtalen

Sammanfattning

Den här uppsatsen undersöker vad som händer när cykelåtgärder implementeras i befintliga stadsmiljöer, genom att studera ett antal fall av omdisponerade gaturum i sydvästra Skåne. Samtliga omdisponeringar genomfördes inom ramen för de så kallade stadsmiljöavtalen, där kommuner och regioner kunde ansöka till Trafikverket om medel för kollektivtrafik- och cykelåtgärder som bedömdes kunna öka andelen hållbart resande. Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilka sätt som omdisponeringar av gaturum kan förstås som ett verktyg för att främja hållbar mobilitet. Gaturummen har mätts genom en kombination av fjärranalys via geografiska informationssystem och kontrollmätningar på plats. Resultatet visar att omdisponeringarna ledde till att ytorna för bil- och gångtrafik blev mindre, medan ytorna för cykel- och kollektivtrafik blev större. Detta tyder på att det finns en utrymmeskonflikt mellan cykel- och gånginfrastruktur. Andelen resande med hållbara färdmedel, inklusive gång, ökade dock i samtliga fall, vilket indikerar att utrymmesfördelning inte är den enda faktorn som har inflytande över färdmedelsfördelning. Vidare belyser uppsatsen vikten av att gaturum utformas så att dess transportinfrastruktur tilldelas yteffektiva och klimatsmarta färdmedel, samt att infrastrukturens egenskaper och kvaliteter möter olika gruppers behov.