Generativ AI – alienerande eller frigörande? En kvantitativ studie om användning och hantering av AI i kommunikationsyrken

Sammanfattning

Under de senaste åren har generativ AI integrerats i kommunikatörers arbete i allt större utsträckning. De generativa AI-verktygen skiljer sig avsevärt från tidigare arbetsverktyg i kommunikationsyrken, och förväntas utmynna i en förändring av det sätt kommunikatörer utför och förhåller sig till sin arbetsmetod. Mot denna bakgrund ökar behovet av kunskap om hur AI-användning, samt den organisatoriska hanteringen av tekniken, relaterar till individens upplevelse av närhet och främlingskap i arbetet. Studien syftar till att undersöka hur kommunikatörers användning av generativ AI hänger samman med upplevelsen av arbetsalienation. Vidare ämnas förståelse att skapas för hur arbetsalienationen relaterar till förekomsten av tre organisatoriska faktorer relaterat till AI på arbetsplatsen; direkt deltagande, utbildning och riktlinjer. Studien bygger på en kvantitativ enkätundersökning av kommunikatörer i Sverige och baseras på ett icke-sannolikhetsurval med 92 respondenter. Datamaterialet analyseras med t-test och multipla regressionsanalyser. Resultatet visar att direkt deltagande, förstått som möjligheten att påverka hur AI införs och används i arbetet, har ett negativt samband med upplevd arbetsalienation hos de AI-användande kommunikatörerna. Utbildning i AI uppvisar även ett negativt samband med den alienationsdimension som rör maktlöshet. Ett samband mellan AI-användning och arbetsalienation förekommer däremot inte bland de deltagande kommunikatörerna. Resultatet indikerar därför att organisatoriska faktorer fyller en mer betydelsefull roll än teknikanvändning i sig för graden av arbetsalienation, och pekar på direkt deltagande och utbildningar som särskilt viktiga komponenter i förebyggandet av alienerade känslor i tider av AI-implementering.