Hållbar innovation inom byggsektorn: potentialen för algbaserade isoleringsmaterial

Sammanfattning

Byggsektorn står för en tredjedel av världens antropogena koldioxidutsläpp. Många av de material som används inom sektorn är fossil- eller mineralbaserade och har under deras livscykel därför ett stort klimatavtryck. Isoleringsmaterial produceras traditionellt från fossila råvaror och mineraler, och skulle därmed kunna bytas ut mot biobaserade lösningar för att minska sektorns totala utsläpp. Makroalger är en regenerativ råvara som av forskare påvisat goda egenskaper som material till isolering, men som ännu inte utvecklats till en färdig produkt som etablerats på marknaden. De studier som undersöker potentialen för algbaserade isoleringsmaterial är mycket tekniska och undersöker inte sociala faktorer för adoption. Studiens syfte är att belysa förutsättningarna för adoption av ett sådant material genom tillämpning av Rogers (2003) diffusionsteori. Semistrukturerade intervjuer med tre olika aktörstyper utfördes för att analysera möjligheter och barriärer för vardera av Rogers (2003) fem egenskaper för adoption, och för att kunna urskilja vilka av Rogers användarkategorier aktörerna tillhör. Resultatet visade att de största möjligheterna för adoption är miljörelaterade aspekter och miljöprofilering, ökade lagkrav och standardisering. De största barriärerna är risktagande, ekonomiska aspekter och brist på incitament. Analysen av användarkategorier visade algproducenter som innovatörer, arkitekter som tidiga användare och byggingenjörer som sen majoritet till eftersläntrare. Resultatet belyser var i kedjan det finns möjlighet för innovation, utveckling och spridning inom byggsektorn för att främja en hållbar omställning.