Hur bedöms djurs lidande vid grovt djurplågeri? : En undersökning av hur brottet grovt djurplågeri tillämpas samt hur detta ställs i relation till lidandets biologiska grund och djurvälfärd

Sammanfattning

Grovt djurplågeri infördes 1 juli 2022 i brottsbalken (1962:700) och syftade till att stärka djurskyddet genom att tillföra skärpta straff för de allvarligaste fallen av djurplågeri. Denna studie granskar brottet grovt djurplågeri, dess tillämpning när det kommer till att bedöma djurs lidande samt hur detta står i relation till lidandets biologiska grund och djurvälfärd. Studien har utgått från 19 domar som avhandlat brottet grovt djurplågeri och har meddelats under åren 2022–2024 samt vunnit laga kraft inom perioden 1 juli 2022 och 6 mars 2025. Dessa har kodats med avseende på domslut, brottets rekvisit, kvalifikationsgrunder, straff samt förekomst av veterinärutlåtande, bildbevisning, sakkunnig och rättskällor. Resultatet visar att fysiskt lidande konstaterades i samtliga domar medan psykiskt lidande endast konstaterades i 21% av domarna. Därför skulle domstolarna behöva ta större hänsyn till psykiskt lidande vid bedömningen, vilket till stor del kan upptäckas genom att titta på djurens beteende. Den första kvalifikationsgrunden, allvarligt lidande, konstaterades i 89% av domarna men endast 68% av domarna ledde till grovt djurplågeri. Därför verkar det finnas bristande överenskommelser kring hur kvalifikationsgrunderna ska tillämpas. De subjektiva rekvisiten verkar kunna orsaka att både brott och straff sänks även om djurens lidande är detsamma, vilket är problematiskt utifrån ett djurväldfärdsperspektiv. Veterinärsutlåtande och bildbevisning förekom i nästan samtliga domar och verkar vara avgörande för bedömning av djurs lidande. Däremot kan det vara så att det saknas etablerad rättspraxis för att kunna bedöma djurs lidande.